Att nyttja berggrunden har blivit ett allt vanligare sätt att värma svenska hus. Bergvärme fungerar med hjälp av geoenergi där grundvattnets relativt konstanta temperatur kommer till användning. Med hjälp av djupa hål som borras ned i berggrunden kan vattnets värmeenergi utvinnas. Med en bergvärmepump kan en villa spara upp till 80 procent av energiförbrukningen för värme och varmvatten. Men kanske hade den här smarta och ekonomiska uppvärmningsmetoden aldrig slagit igenom om det inte varit för Sten Engwall von Scheele. 1975 uppfann han den så kallade Avantimetoden som utnyttjar tryckluftsdriven apparatur vid borrningen, vilket ledde till att värmebrunnar för bergvärme kunde borras både snabbare och billigare. Bergvärme kunde därmed bli ett alternativ för enskilda hushåll. Hans metod ingår i Tekniska museets lista på de 100 främsta uppfinningarna under det senaste seklet.
Under 2000-talet ökade intresset för energi producerad med hjälp av solenergi. Priset för solceller sjönk kraftigt till följd av satsningar på teknikutveckling och en utbyggnad av produktionskapaciteten i världen. Flera större solcellsanläggningar, solcellsparker, byggdes runt om i Sverige och enskilda hushåll började i allt större utsträckning installera egna solcellspaneler. Solcellsföretaget Midsummer grundades 2004 och deras främsta produkt i dag är tunna och böjbara solceller som integreras i hustaken. För den som önskar är alltså stora och synliga solpaneler ett minne blott. I dag kan man även köpa mindre solcellsanläggningar på Ikea genom deras samarbete med företaget Svea Solar.
Att nyttja energi från en källa och överföra till en annan är dock i sig inget nytt. Den första värmepumpen för en bostad i Sverige installerades på försök redan 1948. Den använde värme från en ladugård och kallades därför ”kovärmeanläggning”. Det var vid Sveriges utsädesförenings försöksgård i Ugerup nära Kristianstad.
Men hållbara innovationer handlar inte alltid om att ta fram nya produkter eller hitta nya energikällor. Ibland kan förbättringar av redan befintliga produkter bli nog så revolutionerande. Speciellt när det är produkter som i princip alla använder. Ett sådant exempel är när Electrolux anpassade sin tillverkning för att fasa ut det miljöfarliga freonet. 1994 var kyl och frys de största elslukarna i svenska hem, de förbrukade nästan en tredjedel av hushållselen. Som kylmedium användes sedan länge klorfluorkarboner, freoner, som visat sig vara mycket skadliga för ozonlagret.
Andra lösningar än freoner för att kyla testades, till exempel isobutan, men det visade sig att dessa metoder skulle öka energiförbrukningen med ytterligare 15–20 procent. Dessutom var dessa gaser lättantändliga och explosiva. Lösningen blev att bygga om skåpen, lägga allt elektriskt utanpå och utveckla gastäta termostater för isobutanet, som blev det köldmedium som kom att användas. Resultatet blev skåp som både var mindre skadliga för miljön och mer energisnåla. Bra för både plånboken och planeten.
Skribent: Sara Johansson
I år firar Teknikföretagen 125 år och det gör vi i hållbarhetens tecken. Under sex webbsända tv-program sätter vi strålkastarljuset på lösningar av olika hållbarhetsutmaningar och fördjupar diskussionen tillsammans med politiker, experter och företagsledare. Se programmen här.
