En rad frågor måste lösas inför de stora teknikskiften som pågår och väntar.
Kunskap är en viktig nyckel för att klara omställningen och när Teknikföretagen sätter lösningarna i fokus under en serie livesändningar med anledning av att organisationen fyller 125 år handlar onsdagens avsnitt om industri och forskning.
"För att inte tappa vårt försprång i hållbarhetsfrågorna måste vi säkerställa arenor där företagen kan samverka med akademin."
– Företagen kan göra en del på egen hand men är beroende av den kunskap som kommer fram på lärosätena, säger Teresa Jonek som är näringspolitisk expert inom Teknikföretagen. Kompetens, forskning och ett system där företagen kan samverka är avgörande när de väljer ort för etablering eller expansion. För att inte tappa vårt försprång i hållbarhetsfrågorna måste vi säkerställa arenor där företagen kan samverka med akademin, menar hon.
– Det är superkritiskt, bekräftar Dennis Nobelius, COO för elbilstillverkaren Polestar, profil inom AI-utvecklingen och medverkande i onsdagens sändning.
– Vi kommer inte att nå exempelvis de hållbarhetsmål vi satt upp – en helt klimatneutral bil vad gäller material, produktion och utsläpp 2030 – om vi inte får insikter från forskningen och kan samarbeta med forskare.
Enligt Dennis Nobelius fungerar samarbetet ganska bra, men är inte på den nivå det borde vara ännu.
– På Zenuity var vi med och kickade vi igång två stora initiativ, AI Sweden med Vinnova och ett antal andra myndigheter och MobilityXlab för startup-världen, säger han och förklarar att det handlar om att skapa gränssnitt där forskning och företag möts.
Samarbete ska löna sig
Teresa Jonek på Teknikföretagen menar att samverkan måste uppvärderas i forsknings- och utbildningssystemet.
– Idag premieras och meriteras forskare genom att de får artiklar publicerade och blir citerade. Inte heller lärosätena finansieras mot bakgrund av hur väl de samverkar med omgivande samhälle.
Genom samverkan med företag kan den forskning som tas fram vid lärosätena nyttiggöras och skapa nya innovativa produkter och tjänster i företagen. Samverkan måste vägas in mer i kriterierna för finansiering och meritering och bör vara en naturlig del av såväl forskningen som utbildningen. För att möta samhällsutmaningarna, menar hon att flödet av kunskap till industrin måste öka men också breddas.
– Kopplat till teknikskiftena handlar det om beteendeförändringar, och det kommer att behövas samverkan med forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. De saknas idag på banan och det behövs en förändring där man redan från studentstadiet aktivt styr mot att kunskapen ska komma till nytta. Forskarna inom teknik är vana vid att jobba med industrin på ett helt annat sätt än deras kollegor inom samhällsvetenskap och humaniora, menar Teresa Jonek och efterlyser kraftsamling istället för konkurrens mellan lärosätena.
– Jag tror på starka miljöer, så att inte alla lärosäten pysslar med allt.
Polestars Dennis Nobelius anser att näringslivet spelar en stor roll för utvecklingen och kan vara en katalysator i samarbetet med forskningen.
– Vi kan beskriva behov och var vi befinner oss, de kan beskriva vad de kan komma med – AI kan stoppas in i princip alla kurser, menar han och utlovar fortsatta ansträngningar för att knyta samman forskningen med industrin.
– Vi kommer att fortsätta att skapa arenor och förenkla gränssnitt mellan startups och större etablerade företag.
Diskussionen fortsätter i Teknikföretagens livesändning onsdagen 28 april klockan 16.00. Programmet sänds på Teknikföretagens hemsida, YouTube-kanal, LinkedIn och Twitter.
