Hållbarhet

Cirkulär ekonomi är en förutsättning för att nå uppsatta miljö- och klimatmål och skapas av goda marknadsförutsättningar. Därför behöver dessa frågor vara i fokus för policyutveckling och politiska beslut.

För industrin innebär cirkulär ekonomi att nå högre resurseffektivitet och att förlänga den ekonomiska relationen till kunden. Både samhället i stort och företagen går alltmer ifrån den linjära ekonomin som utgår från att en produkt tillverkas, säljs och används, för att därefter gå sönder och skrotas. I den cirkulära ekonomin upprätthålls ett cirkulärt flöde av resurser.

Idag fokuserar Teknikföretagens medlemmar på att skapa och tillhandahålla högkvalitativa produkter med långa livslängder. Dessa är i allt högre utsträckning designade utifrån cirkularitet. Återvunnet material används när det är möjligt med tanke på tillgång och tekniska krav. Modulariserad design möjliggör längre livslängder och uppgraderingar till mer effektiv drift. Många av produkterna har mycket lång livslängd – dvs mer än 15 år – med höga krav på driftsäkerhet. Sammantaget, har denna typ av produkter goda tekniska möjligheter att utvecklas för att bidra till en mer cirkulär ekonomi och till resurseffektivisering med positiva miljö- och klimateffekter.

Innovation, teknikutveckling och digitalisering är en förutsättning för omställningen och möjliggör framväxt av helt nya företag, branscher och arbetstillfällen.

Förutsättningar för en cirkulär ekonomi

Redan idag utvecklar och implementerar många svenska företag cirkulära affärsmodeller och Teknikföretagens medlemmar ligger långt fram i utvecklingen. Omställningen mot hållbara cirkulära affärsmodeller kan dock snabbas på med rätt förutsättningar.

En stor del av marknadsförutsättningarna regleras av lagstiftning som tas fram inom EU. Det är därför avgörande att den har rätt inriktning, omfattning och utformning. Målen för EU:s lagstiftning är många gånger lovvärda och söker harmonisering på europeisk nivå, men tillvägagångssätten kan i flera fall ifrågasättas. Ett grundläggande problem med EU-lagstiftningen är att den är alldeles för detaljerad och därmed riskerar att bromsa nödvändig innovation i näringslivet.

Utgångspunkten bör vara lagstiftning som ger ramar och långsiktiga förutsättningar utan att detaljreglera. Hur kraven ska uppfyllas behöver utformas i nära dialog med industrin och kan ofta hanteras genom harmoniserade standarder. Framtagande av horisontella och produktspecifika standarder skapar ett mer marknadsanpassat regelverk. Det är också viktigt att säkerställa en effektiv efterlevnad av kraven med hjälp av marknadstillsyn, vilket kräver att de svenska tillsynsmyndigheterna ges tillräckliga resurser och kompetens att klara den uppgiften. 

Det är viktigt att Sverige inte tillämpar ytterligare lagstiftningar ovanpå EU:s, så kallad Gold-plating. Nationella lagar innebär en uppenbar risk för sämre konkurrensförutsättningar för svensk industri, helt utan miljönytta. Ett exempel på detta är den nationella kemikalieskatten på elektronik.

En bra hantering av kemikalier och avfall är en förutsättning för att uppnå en cirkulär ekonomi. Ett brett spektrum av kemikalier används av svenska teknikföretag och en säker användning av kemikalier i produkter och processer är centralt.

Teknikföretagens prioriteringar

EU har höga ambitioner vad gäller cirkulär ekonomi för att nå klimat- och miljömål och stärka industrins konkurrenskraft. Teknikföretagen ser positivt på att EU går före och ser behov av ökat engagemang och arbete för att uppnå samsyn globalt då företagen oftast säljer sina produkter i en global konkurrens.

Med rätt förutsättningar kan mycket göras av företagen. EU och Sverige kan stimulera cirkulära lösningar och affärsmodeller och därmed kombinera miljönytta med ekonomisk tillväxt. Teknikföretagen har respekt för att området förändras kontinuerligt och är både omfattande och komplext, men vill ändå peka ut ett antal åtgärder som i nuläget skulle underlätta en cirkulär omställning. För att lyckas ser vi att bland annat följande behövs:

• Regelverk som är anpassade för cirkulära affärsmodeller och material- och produktflöden
  Regelverket behöver vara harmoniserade inom hela EU. För industrin är det av fundamental betydelse att lagstiftningen ska ge ramar och långsiktiga förutsättningar, utan att detaljreglera. Kraven behöver vara teknikneutrala och utformas i nära dialog med industrin, och kan ofta hanteras genom harmoniserade standarder. Regelverken måste också vara utformade så att affärshemligheter och immateriella rättigheter kan skyddas. Konsekvensutredningar med livscykelperspektiv måste genomföras parallellt med en analys av styrmedel på området. Detta för att tidigt korrigera för oönskade effekter i utformningen av styrmedel.
• Stärkt tillsyn och marknadskontroll
  En väl fungerande och effektiv tillsyn och marknadskontroll är centralt för att det ska råda lika villkor på marknaden och samtidigt motverka oseriösa, ibland kriminella, aktörer. Detta är av särskild betydelse för den cirkulära ekonomin. Vikten av tillsyn och marknadskontroll ökar allteftersom policyförslag och regelverk införs, och formerna för detta behöver sättas parallellt med att nya policyförslag utformas. Det krävs att de svenska tillsynsmyndigheterna ges tillräckliga resurser och kompetens att klara den uppgiften. När tillsyn och marknadskontroll utökas är det viktigt att fokus är att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer. Seriösa företag behöver framför allt vägledning.
• Säkra materialflöden av hög kvalitet
  Det är centralt för industrin att säkra materialflöden som är av hög kvalitet, både från primära och sekundära källor. Högkvalitativ återvinning är ett viktigt alternativ för att säkra tillgången på råvaror och möta den ökade efterfrågan på återvunnet material. Användningen av återvunnet material är beroende av att tillgången på högkvalitativt återvunnet material finns i tillräckliga mängder och till ett rimligt pris. Om krav på användning av återvunnet material införs, behöver hänsyn tas till olika förutsättningar inom olika sektorer och i nära dialog med industrin.

EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt har som mål att styra kapitalflöden mot miljömässigt och socialt hållbara investeringar. Ett klassificeringssystem har inrättats för att öka hållbara investeringar och motverka grönmålning (dvs motverka att företag felaktigt marknadsför sina produkter som miljövänliga).

EU:s initiativ för att uppnå målet med hållbara investeringar är uppdelat i tre delar:

EU Taxonomy

ett klassificeringssystem som ger ett gemensamt språk för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter för att skala upp hållbara investeringar och motverka grönmålning.

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD )

ett direktiv om företags hållbarhetsrapportering som inkluderar införandet av hållbarhetsrapporteringsstandarder. CSRD bygger vidare på Non-Financial Reporting Directive (NFRD) från 2014.

Corporate Sustainibility Due Dilligence Directive (CS3D)

ett direktiv om företags tillbörliga aktsamhet vad gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat i sina globala värdekedjor. Kompletterar CSRD genom att företag måste identifiera risker som sedan ska rapporteras. Det finns andra direktiv och förordningar, både antagna och förslag, som kopplar till CS3D exv Konfliktmineralförordningen, Batteriförordningen och förslaget om att förbjuda produkter gjorda genom tvångsarbete.

Teknikföretagens prioriteringar

• För att uppnå målet med handlingsplanen krävs att företag lämnar relevant, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsinformation. En förutsättning för att företag ska kunna rapportera, är att efterfrågad data går att samla in och inte äventyrar affärshemligheter.
• Det är också viktigt att regelbördan för europeiska företag inte blir så betungande att de tappar i konkurrenskraft och förskjuter tillverkning från Europa till andra delar av världen där hållbarhetsaspekterna inte är lika prioriterade som här. En del i detta är att säkerställa att det inte krävs att samma data rapporteras på fler ställen.
• Kommande regelverk behöver utformas så att höga ambitioner vad gäller hållbarhet och konkurrenskraft går hand i hand, att reglerna är tydliga och når sitt syfte och att regelverken genomförs på bästa sätt i svensk lagstiftning.
• Regelverken behöver också vara tydliga och lätta att tillämpa och att det behövs lättillgänglig information och vägledning hos ansvariga myndigheter. Det ska vara lätt att göra rätt!