Myt 1. Arbetstiden i Sverige är väldigt lång!
Den kanske vanligast förekommande myten, som återkommer gång (DN Debatt 10/8) på gång (DN Kultur 26/6) i debatten, är att den svenska veckoarbetstiden skulle sticka ut som onormalt lång. En siffra som förekommit i rapporter och i media uppger att vi i Sverige jobbar 41,2 timmar varje vecka – näst mest i EU. Det är falskt.
Enligt siffror från SCB är den faktiska arbetstiden för den med en fast heltidsanställning i genomsnitt 37,6 timmar i veckan. Data från Eurostat LFS som i sin tur bygger på nationell statistik, visar att den faktiska arbetstiden i Sverige för 2023 var 37,8 timmar per vecka, vilket är lägre än EU-genomsnittet. Enligt OECD hade Sverige femte kortast årsarbetstid inom OECD 2022.
Myt 2. Sverige har lika lång arbetstid som på 70-talet
Många debattinlägg som argumenterar för arbetstidsförkortning gör det mot bakgrund av att den lagstadgade arbetstiden är densamma idag som på 70-talet. Men detta är ett ohederligt argument och speglar inte verkligheten.
Arbetstiden har successivt kortats sedan 70-talet, dels genom förhandling mellan arbetsmarknadens parter, dels genom kraftigt utbyggd föräldraledighet.
MER INFORMATION
Den statliga myndigheten Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo förklarar pedagogiskt den faktiska arbetstidsförkortning som successivt tillämpats sedan 1970-talet i en nyhet på myndighetens hemsida.
"Men det betyder inte att arbetstiden är lika lång som den var på slutet av 1970-talet.
Sedan dess har arbetstidsförkortningar ägt rum på två olika sätt. Det ena sättet har varit att genom avtal förkorta arbetstiden. Det har skett på en mängd olika sätt i olika sektorer och har varit högre prioriterat för vissa grupper än för andra. Men sammantaget har förkortningarna alltid finansierats av löneutrymmet för de som får del av den kortare arbetstiden.
Det andra sättet har varit de arbetstidsförkortningar som skett på politisk väg. De har varit riktade till grupper som av olika skäl bedöms ha behov av en kortare arbetstid. Den allra största förändringen jämfört med 1970-talets början är utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Den har successivt förbättrats. Den senaste reformen skedde i år och innebar en ökning av antalet dubbeldagar. Dessa dagar ger en möjlighet för föräldrarna att vara hemma tillsammans med barnet. När det gäller finansieringen av detta tas kostnaden av staten och skattebetalarna."
Myt 3. Sysselsättningen ökar när arbetstiden blir kortare
Slutsatsen kan tyckas logisk – när fler jobbar färre timmar behövs det fler i arbete för att upprätthålla samma produktion. Det, menar förespråkare för arbetstidsförkortning, kan vara en dellösning på vår höga arbetslöshet och det stora utanförskapet i Sverige. Men det är ett falskt påstående.
En forskningsöversikt på sysselsättningseffekter vid arbetstidsförkortning (Asai, Lopes och Tondini, 2024) visar att 13 av 14 studier landar i slutsatsen att sysselsättningseffekten var negativ, nolleffekt eller osäker vid arbetstidsförkortning.
MER INFORMATION
Tabell nedan hämtad från Svenskt Näringslivs rapport Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning.
Om så vore fallet, att det enkelt går att fylla arbetsmarknadens samtliga vakanser med arbetslösa tordes arbetslösheten i Sverige vara rekordlåg – det finns nämligen många sektorer i enormt behov av medarbetare. Men så är inte fallet. Det är nämligen inte så enkelt som att bara ersätta en medarbetare med en annan.
Kortare arbetstid med bibehållen lön innebär dessutom att timlönen ökar, vilket ställer högre krav på medarbetarnas produktivitet. Kort sagt kan man säga att arbetskraften blir dyrare. Detta innebär i sin tur att den som står långt ifrån arbetsmarknaden riskerar att få det betydligt svårare att komma in på marknaden, då kravet på en medarbetares produktivitet ökar avsevärt.
Myt 4. Arbetstidsförkortning kostar bara 7,5 miljarder kronor!
Flera inlägg i sociala medier påstår att en arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka endast kostar samhället 7,5 miljarder kronor. Sådana påståenden är helt tagna ur luften, alternativt baserade på kraftigt förvrängda urval av data, och har således ingen förankring i verkligheten.
Exakt vad arbetstidsförkortning kostar är förstås svårt att säga. Men såväl arbetsgivare som flera facktoppar är helt eniga om att arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär en stor kostnad. Likväl visar en granskning av Dagens Nyheter att det skulle medföra "stora kostnader för samhällsekonomin".
MER INFORMATION
Martin Linder, tidigare ordförande PTK och Unionen
”Vill vi ha en debatt om förkortad arbetstid som också kan leda till konkreta resultat, då måste idéerna om att man kan förkorta arbetstiden utan att det kostar något läggas åt sidan. Det är dimridåer och återvändsgränder.” Källa
Simon Petersson, avtalssekreterare IF Metall
”Jag är övertygad om att om man minskar skiftet från 8 till 6,5 timmar så blir produktionen mindre. Då tycker arbetsgivaren att det kostar pengar och det kommer slå tillbaka mot oss i löneförhandlingarna.”
” – Vi har ingenting emot arbetstidsförkortning, det är tvärtom ett högt och prioriterat mål för IF Metall. Men villkoren ska hanteras av parterna, inte av politiker.” Källa
Dagens Nyheter, Fakta i frågan: Är kortare arbetstider en vinst för samhället?
"Sammanfattningsvis pekar forskningen på att en arbetstidsförkortning skulle medföra stora kostnader församhällsekonomin, men att storleken på dessa kostnader är svåra att uppskatta mer exakt." Källa
Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv
"En övergång från 40 till 35 timmars generell arbetstidsförkortning skulle innebära att Sveriges BNP sjunker med 509 miljarder kronor om året, och att resurserna till välfärden minskar med 240 miljarder kronor årligen. En lagstadgad arbetstidsförkortning ner till 35 timmar minskar resurserna till välfärden motsvarande årslönerna för drygt 200 000 sjuksköterskor, poliser, lärare och läkare sammantaget. Varje år." Källa
Myt 5. Kortare arbetstid måste ske genom lagstiftning – annars går arbetsgivarna aldrig med på det
Inom många kollektivavtal har facken och arbetsgivarna under lång tid successivt sänkt arbetstiden på bekostnad av löneökningar. Att arbetsgivare av princip skulle vara emot arbetstidsförkortning stämmer inte – det är, liksom andra villkor, en fråga för arbetsmarknadens parter vid förhandlingsbordet. Däremot är det principiellt viktigt att politiken håller sig utanför detta och överlåter det till parterna, eftersom alla branscher har olika förutsättningar.
Arbetsgivarsidan är motståndare till lagstadgad arbetstidsförkortning och vill i stället att frågan ska hanteras mellan parterna. De senaste decennierna har flera fack och arbetsgivare sänkt arbetstiden i sina kollektivavtal.
