– Ett starkt nationellt stödsystem för att minska intrången är välkommet, säger Teresa Jonek, expert inom forskning och innovation på Teknikföretagen.
– Vi ser stora möjligheter i att samordna detta med satsningen på banbrytande tekniker som regeringen föreslagit i forskningspropositionen, fortsätter Teresa Jonek.
Strax före jul slutrapporterade Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet och Vinnova regeringsuppdraget kring ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation, se länk nedan.
Som ett första steg föreslår UHR och dess medparter att en nationell stödfunktion upprättas. Den ska fungera som en nationell nod och via ett kansli ge support till lärosätena. Noden ska ansvara för att de nationella riktlinjerna (se faktaruta) är adekvata, tillhandahålla verktyg och information, skapa mötesplatser för kunskapsutbyte mellan lärosäten samt vara kontaktpunkt i frågorna inom EU och internationellt.
– Myndigheter inom totalförsvaret och säkerhetsområdet föreslås få i uppdrag att bistå stödfunktionen i frågor som gäller nationens säkerhet. Det är mycket välkommet. Men stödfunktionen måste också ta input från industrin och den kunskap kring säkerhetsaspekter som finns i företagen, säger Teresa Jonek.
I forsknings- och innovationspropositionen för 2025–2028 föreslår regeringen dessutom excellenskluster för framväxande och banbrytande tekniker med ett gemensamt programkontor för forskningssatsningar för Vinnova och Vetenskapsrådet.
– Mot bakgrund av de synergier som finns i verksamheterna vid detta kontor respektive vid kansliet för stödfunktion för ansvarsfull internationalisering, borde samordning ske. Behovet av gemensam omvärldsanalys är tydligt, kommenterar Teresa Jonek.
Internationella samarbeten och kunskapsutbyten är centrala för en kunskapsnation som Sverige och behöver värnas. Dagens geopolitiska läge innebär samtidigt att riskerna för intrång från främmande makt redan är en realitet som orsakar mycket stor skada. Under senare år har antalet cyberattacker och företagsspioneri i Sverige tagit sig nya former där lärosäten, institut och teknikparker som samarbetar med företag i ökande grad utgör primära måltavlor. Skadekostnaderna uppgår årligen till miljardbelopp.
Genom systematisk infiltrering av forskningssamarbeten kommer kriminella aktörer över spetskunskap och nyckelteknologier. Detta representerar enorma värden för stater som vill ta genvägar i sin egen näringslivs- och teknikutveckling. I praktiken kan det innebära att de företag som forskat och utvecklat ny teknik konkurreras ut av sina egna lösningar, realiserade av statsunderstödda företag i andra länder. Detta hotar på sikt Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.
Måltavlan har i ökad grad visat sig vara enskilda forskare.
– Att vi i Sverige ligger i framkant i utvecklingen av nya banbrytande tekniker är avgörande för industrins konkurrenskraft i omställningen. Förbättrade förutsättningar för säkra forskningssamarbeten krävs för att företagens investeringar framgent ska hamna i Sverige, säger Teresa Jonek.
Idag finns det brister i systematiken kring hur lärosätena identifierar skyddsvärda forskningsdata, vilket även Riksrevisionen påtalat 2023[1]. Flertalet svenska lärosäten har visserligen sedan en tid tillbaka intensifierat arbetet med säkerhetsskyddsanalyser[2] för att minska riskerna, men fler behöver göra mer.
- Svenska förutsättningar för internationellt samarbete.
- Identifierande av lärosätets skyddsvärda tillgångar.
- Förhållanden vad gäller demokrati, akademisk frihet och hot i det aktuella samarbetslandet.
- Graden av autonomi hos samarbetspartnern och slutligen.
- Vilka åtagande som samarbetet innebär vad gäller exempelvis etik, forskningsintegritet och hållbarhet.
Läs mer
Universitets- och högskolerådet
Regeringen
[1] Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata | Riksrevisionen
[2] Säkerhetsanalyserna utgår bl a från säkerhetsskyddslagen, lagen om exportkontroll och kontroll av produkter med dubbla användningsområden.
