Praxis från EU-domstolen visar att tillämpningen av uthyrningslagen måste avgöras i det enskilda fallet. Huruvida uthyrningslagen är tillämplig påverkas även i hög grad av vem som ansvarar för arbetsledningen och resultatet. Är det kundföretaget eller leverantören? I frånvaron av generell vägledning för vad som gäller angående uthyrningslagen i Sverige, kvarstår väsentliga tolkningsfrågor som måste besvaras av EU-domstolen och svenska domstolar.
Utgångspunkterna för Teknikföretagens rådgivning har inte förändrats till följd av domen.
Uthyrningslagen – Malmö tingsrätts dom och dess betydelse
Den 14 februari 2025 meddelade Malmö tingsrätt en dom som rör en värvningsklausul och indirekt även 12 a § uthyrningslagen. Den sistnämnda bestämmelsen innebär att en uthyrd arbetstagare har rätt till ett anställningserbjudande eller kompensation efter 24 månaders uthyrning.
Precis som flera aktörer framhåller omfattas många konsultföretag inte av uthyrningslagens tillämpning. Teknikföretagen har inte i något sammanhang framfört motsatsen. Frågan är emellertid mer komplicerad än så.
Som kommer framgå nedan finns det både rättsliga frågor rörande tolkningen av uthyrningslagen där det råder en rättslig oklarhet och rättsliga frågor där vi vet svaret.
Lagen ska inte tillämpas generellt
Praxis från EU-domstolen visar att tillämpningen av uthyrningslagen måste avgöras i det enskilda fallet. Det betyder att ett konsultföretags verksamhet endast faller under uthyrningslagen om det faktiskt bedriver bemanningsverksamhet. Det går dock inte att konstatera att en hel bransch omfattas eller undantas från lagens tillämpning. Bedömningen måste göras för varje företag och även för olika delar av ett företags verksamheter.
Arbetsledning och ansvar för resultatet är de centrala frågorna
En viktig princip från EU-domstolens praxis som Teknikföretagen lyft fram i sin rådgivning är att bedömningen av huruvida uthyrningslagen är tillämplig i hög grad påverkas av vem som ansvarar för arbetsledningen och resultatet – kundföretaget eller leverantören.
På den svenska arbetsmarknaden har olika tolkningar av rättsläget gjorts baserat på bland annat EU-domstolens dom Omnitel, som kom i höstas. Det ska noteras att den domen meddelades i minsta möjliga domarsammansättning i EU-domstolen och att den inte föregicks av något generaladvokatsyttrande.
EU-domstolen har i större sammansättning och med föregående generaladvokatsyttrande, till exempel slagit fast att det är fråga om uthyrning i bemanningsdirektivets mening när en ideell förening som inte uppfattade sig som bemanningsbolag ställde en person till förfogande för ett företag för att under det företagets kontroll och ledning utföra arbete (Ruhrlandklinik-domen).
Rättsfallen visar att en central fråga är vem som har arbetsledningen. Det spelar alltså ingen roll hur ett företag ser på sin verksamhet eller hur man väljer att benämna den. En avgörande fråga är om företaget ställer en person till förfogande för ett företag för att under det företagets kontroll och ledning utföra arbete.
Målet i Malmö tingsrätt
I målet i Malmö tingsrätt prövades huruvida leverantören av arbetskraft var ett bemanningsföretag och huruvida konsulten också var anställd i syfte att hyras ut. Domstolen kom fram till att leverantören inte var ett bemanningsföretag och att konsulten följaktligen inte heller var anställd i syfte att hyras ut.
För att avgöra om leverantören var ett bemanningsföretag prövade tingsrätten bland annat om bolaget hade anställda i syfte att hyras ut och vem som stod för arbetsledningen. Tingsrätten hänvisade i domen till EU-domstolens uttalande ”att bedömningen av ledning och kontroll får ske i varje enskilt fall och med beaktande av samtliga omständigheter mellan de i målet aktuella parterna”. Tingsrättens dom visar därför - i linje med EU-rätten - att frågan om vem av parterna som står för arbetsledningen är central. Domen kan därför inte sägas innehålla något nytt rättsligt sett. Därför utgör även fortsatt utgångspunkten för företagen när de ska pröva om uthyrningslagen är tillämplig eller inte frågan om vem som har ledning och kontroll över arbetet.
Tingsrätten kom också i sin dom till slutsatsen att frågan om uthyrningslagens tillämpning inte kan avgöras schablonmässigt, utan måste bedömas utifrån de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Det går därmed inte att dra generella slutsatser efter den nya domen eftersom den är baserad på de omständigheter som parterna lagt fram för domstolen i just det fallet.
Den dom som nu har kommit har meddelats av en tingsrätt, vilket innebär att den inte har någon vägledande (prejudicerande) verkan. Eftersom frågan om uthyrningslagens tillämpningsområde har stor betydelse för näringslivet vore det bra om domen överklagades till högre instans och att fråga där ställs till EU-domstolen om hur den underliggande EU-rätten ska tolkas i en svensk kontext.
Även om EU-domstolen tidigare har uttalat sig om bemanningsdirektivet, som ligger till grund för uthyrningslagen, finns det emellertid fortfarande väsentliga tolkningsfrågor som måste besvaras av EU-domstolen och svenska domstolar. En sådan fråga är just vad som närmare krävs för att arbetsledningen ska anses ha gått över från leverantören till kundföretaget. Det är olyckligt att det råder en rättslig oklarhet i en så här central fråga, särskilt för verksamheter där det inte är uppenbart huruvida det är fråga om bemanningsverksamhet eller entreprenad.
För Teknikföretagens medlemmar
Mer om uthyrningslagen
När den reformerade lagen om anställningsskydd trädde i kraft den 1 oktober 2022 infördes också den så kallade 24-månadersregeln i uthyrningslagen. Regeln innebär att en inhyrd konsult som har arbetat hos ett kundföretag mer än 24 månader under en 36-månadersperiod ska erbjudas tillsvidareanställning på företaget.
Alternativt kan kundföretaget välja att betala en kompensationsersättning till den som hyrs in, som då kan fortsätta med uppdraget på konsultbasis. Ersättningen motsvarar två månadslöner för tjänstemän och tre för arbetare.
