Energi och klimat – fortsatt avvaktande trots stora behov
Det är få nyheter och satsningar i Tidöpartiernas vårändringsbudget när det gäller klimat och energi. Den största förändringen inom energi- och klimatområdet i vårändringsbudgeten är att bemyndigandet till Klimatklivet höjs till 6,5 miljarder kronor. Samtidigt flyttas 2,2 miljarder kronor från Klimatklivet till Industriklivet – en omfördelning snarare än en ny satsning. Utgifterna inom klimat-, miljö- och naturområdet minskar från 2025 till 2028, med undantag för ett tillfälligt ökat driftstöd för CCS och klimatpremier år 2026.
Utbyggnaden av ett fossilfritt elsystem är avgörande för både klimatomställningen och industrins tillväxt. Ska Sverige leva upp till sina åtaganden inom EU:s klimatmål och samtidigt stärka den globala konkurrenskraften krävs tydligare prioriteringar både på kort och lång sikt.
- Vi hade gärna sett mer satsningar på energiområdet, framför allt för att få fart på utbyggnaden av det fossilfria elsystemet på kort sikt. Budgeten borde innehålla större satsningar på klimatområdet för att Sverige ska kunna leva upp till sina mål på ett sätt som också stärker industrins konkurrenskraft, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Fler utbildningsplatser är positivt – men investeringar i utrustning krävs
709 miljoner kronor föreslås tillföras yrkeshögskolan och regional yrkesvux, inklusive studiemedel. Det motsvarar mellan 7 000 och 8 000 nya platser. Det är ett steg i rätt riktning, men fler platser måste gå hand i hand med kompletterande stöd och resurser.
För att utbildningsanordnare ska kunna ta emot fler elever i praktiska moment som APL (arbetsplats förlagt lärande) och LIA (lärande i arbete) krävs investeringar i modern och ofta kostsam utrustning. Det behövs även ökade informationsinsatser för att öka kännedomen om utbildningarna bland framtida elever.
- Fler platser räcker inte – det krävs även satsningar som gör det möjligt för utbildningsanordnare att bygga upp den kapacitet som företagen efterfrågar, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Regulatoriska sandlådor – viktigt att de utformas efter verkliga behov
Regeringen föreslår att 6 miljoner kronor tillförs Integritetsskyddsmyndigheten för att utveckla deras regulatoriska sandlåda. Samtidigt får Skatteverket och Försäkringskassan 60 miljoner kronor för att skapa en AI-verkstad inom offentlig sektor, och Mediemyndigheten får 2 miljoner kronor för att motverka desinformation.
Det är välkommet att regeringen satsar på att förbättra förutsättningarna för AI och innovation. Men för att sandlådorna verkligen ska bli till nytta krävs att de utformas utifrån användarnas behov, inte minst näringslivets.
- För att sandlådorna ska bidra till ökad innovation och konkurrenskraft behöver de företag som går in i dem få ut konkret nytta, avslutar Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
