I årets undersökning med Ungdomsbarometern undersöks bland annat ungas attityder till ämnena teknik, matematik och naturvetenskap i grundskolan. Med närmare 4500 svarande mellan 15–24 år är det korta svaret att ”teknikintresset är sådär”. Matten är det mest ogillade ämnet i grundskolan, där den vanligaste orsaken är just att det är svårt. STEM-utbildningar, till exempel gymnasiets naturvetenskapliga program och teknikprogram, har starka associationer till matte och därför är matte ett ämne som behöver extra fokus för att kunna få till en attitydförändring. När det gäller teknikundervisningen på grundskolan är problemet annat, många minns knappt om de haft ämnet teknik eller inte och intresset fångas inte upp. Undervisningen benämns som smal och banal.
– Det positiva är att unga anser att matte är något som alla kan bli bra på, om man får den hjälp man behöver. Vår undersökning visar att det finns stor förbättringspotential i grundskolan, speciellt när man ser att de unga svarar att begreppet teknik och vetenskaplig utveckling är spännande och gör människors liv bättre, sa Ulrik Hoffman.
Många unga avråds från att studera teknik eller naturvetenskap
I undersökningen kom det fram att många unga avråds från att studera STEM-studier. I närmare hälften av fallen är det kompisar, föräldrar eller till och med skolpersonal som påverkar den ungas utbildningsval genom att uttrycka att det exempelvis är för svårt, för mycket plugg eller roligare med något annat ämne.
– Den lågt hängande frukten att kunna lösa denna problematik är att kommunicera och ta hål på de främsta fördomarna. På längre sikt behövs såklart större systemförändringar, konstaterade Ulrik Hoffman.
Hugo Lindgren, kansliråd från utbildningsdepartementet är involverad i arbetet med att ta fram regeringens STEM-strategi som väntas bli klar i december 2024. Strategin ska infatta insatser från förskola till forskning och högre utbildning där fokus ligger på att tidigt fånga intresset och kunna behålla det hela vägen. Just nu pågår kunskapsinhämtning bland olika aktörer.
–I rapportresultaten ser jag matten som jättecentral, det är en utmaning att matematiken är tråkig och svår. Genomströmningsproblem tittar vi också extra på just nu, då vi vet att många inte fullföljer sin STEM-utbildning, sa Hugo Lindgren.
STEM – avgörande för näringslivets omställning och konkurrenskraft
Maria Samuelsson, HR-chef på ABB och Louise Eklund, Liberalerna deltog också i panelen.
Från Louise Eklunds och Liberalernas håll vill man få in STEM brett i politiken. Utbildningsdepartementet behöver givetvis hålla i frågan, men viktigt att andra departement och politiska sakområden är engagerade.
– Idag och imorgon behövs ingenjörer och det kan vara svårt att förändra attityden till ämnena som leder dit, men jag ser potentialen, menade Louise Eklund.
– På ABB vet vi vad som funkar i praktiken. Vi jobbar med fördomar som att man hos oss räknar matte hela dagarna. Vi vet att ett långsiktigt arbete med inkludering, jämställdhet och långsiktiga relationer med till exempel Teknikcollege, Tekniksprånget och Mattecentrum funkar. Det är initiativ vi håller kvar och håller i. Vilken av att ta emot ungdomar, att bjuda in dem till ABB för att komma in i verkligheten är oerhört värdefullt, sa Maria Samuelsson
Rapporten från Ungdomsbarometern släpps i sin helhet under vintern här på webben.
