Förbättrad matchning behöver motsvara arbetsmarknadens kompetensbehov
Det finns ovanligt goda möjligheter att förbättra matchningen på arbetsmarknaden eftersom Sverige har en väl utbyggd vuxenutbildning, som till skillnad från de flesta andra länder är relativt lättillgänglig under hela vuxenlivet. Detta återspeglas bland annat i att vuxnas deltagande i utbildning i Sverige uppgår till drygt 34 procent per år, vilket är en andel som är högst i EU. Sveriges tillgång till utbildning innebär att vuxna har goda möjligheter att skola om eller vidareutbilda sig till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för komvux, men yrkesutbildningen i komvux finansieras till stor del av staten via ett riktat statsbidrag.
Samtidigt finns stora brister i yrkesutbildningen i komvux, t.ex. att utbildningsutbudet inte motsvarar de kompensbehov som finns på hela arbetsmarknaden. Det gäller inte minst många yrken som är vanliga inom industrin, inom underhåll och utbyggnad av infrastruktur; där det utbildas alldeles för få i förhållande till den stora efterfrågan på personal som finns. Det finns även brister i kvaliteten i många yrkesutbildningar som leder till att elever inte har tillräckliga kunskaper för att arbeta inom sitt yrkesområde.
Branschernas inflytande behöver öka, både vad gäller utbildningsutbud och innehåll samt att finansieringen för yrkesvux är allt för kortsiktig. Det finns därmed flera skäl att se över yrkesutbildningen i komvux.
Hur kan det befintliga Yrkesvux göras bättre?
Vi anser att utredningen i huvudsak lämnat förslag i rätt riktning vad gäller förutsättningar för ökad långsiktighet, bättre förutsättningar för lärlingsutbildning samt bättre förutsättningar vid tillfälligt uppkomna stora utbildningsbehov.
Vi hade dock hellre sett att utredningen inte valt att avgränsat ge förslag om en reformerad lärlingsutbildning i stället för att för att se till hela yrkesvux inklusive den skolförlagda utbildningsformen. Som exempel önskar vi förslag om ändrade urvalsregler för all yrkesvux, såväl till lärlings- som till skolförlagd yrkesvux. Vi är även kritiska till att utredningen utgått från grundinställningen att lärlingsformen bör växa, detta som ett självändamål i sig.
– Det är bra att utredningen föreslår förbättringar för de företag som tycker att lärlingsutbildning är att föredra. Men vi anser inte att det ska vara en strävan att få lärling som utbildningsform att växa om det inte finns en ökad efterfrågan från arbetslivet. Basen för den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna behöver fortsatt vara skolförlagd, säger Mats Andersson på Teknikföretagens näringspolitiska avdelning.
Kan en ny utbildningsform låta Yrkeshögskolan även kunna erbjuda gymnasiala yrkesutbildningar?
Eftersom yrkesutbildningen inom komvux inte fungerar optimalt utifrån arbetslivets behov har utredningen föreslagit en helt ny utbildningsform som man väljer att kalla Yrkesskola.
Frågan som utredningen har gett flera förslag kring är i rätt riktning kopplat till en ny yrkesskola som skulle kunna förbättra yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Vi är dock, till skillnad mot utredningen, inte övertygade om att en helt ny utbildningsform är lösningen på de problem som utredningen adresserar.
Mats Andersson, Näringspolitiska avdelningen. Foto: Viktor Fremling
– Vi är definitivt inte mot förslaget. Men det råder allt för många oklarheter för att vi över huvud taget ska kunna ta ställning till förslaget om införandet av en helt ny utbildningsform i dagsläget, säger Mats Andersson.
Principiellt anser Teknikföretagen att det endast ska finnas ett utbildningssystem för varje utbildningsform. Vi anser att det kan få finnas olika utbildningssystem så länge dessa kompletterar varandra, men att parallella system ska undvikas. Med kompletterande menar vi i detta fall t.ex. nationellt/regionalt rekryterande och/eller rekryterande från olika målgrupper.
Enligt vår bedömning har dock inte utredningen tydliggjort vad de avser gällande om den nya utbildningsformen ska vara kompletterande, vilket bör klargöras innan beslut om ett eventuellt permanentande av en helt ny utbildningsform likt förslaget om en yrkesskola kan fattas.
Andra viktiga principer Teknikföretagen anser måste beaktas
Vid ett eventuellt införande av en helt ny utbildningsform är det viktigt att:
- Kvalitativa lärmiljöer kan garanteras (det vill säga att förutsättningar finns för att investeringar i exempelvis maskiner och utrustning kan ske) och att förutsättningar för samnyttjande av dessa lärmiljöer finns. I många fall avstår utbildningsanordnare från att ansöka om utbildningar som kräver stora investeringar alternativt genomför utbildningar med undermålig utrustning på bekostnad av utbildningskvaliteten. Detta drabbar samhällsviktiga teknik- och industriutbildningar extra hårt.
- Det inte skapas olika utbildningsformer som bygger A och B-lag utifrån olika förutsättningar och villkor beroende exempelvis på bransch eller huvudman.
- Den studerande ges möjlighet att ta sig vidare i systemet oavsett utbildningsform istället för att det skapas fler återvändsgränder.
- De monetära kostnaderna för företagen för den gymnasiala yrkesutbildningen inte ska öka.
– Samtidigt som vi tycker att utredningen lämnat många förslag i rätt riktning hade vi önskat en bättre konsekvensanalys i utredningen kring ovanstående punkter, avslutar Mats Andersson.
