Utredningen innehåller både ett antal bra och några mindre bra förslag. Lösningen att få fler unga att klara en gymnasieexamen kan inte få vara så enkel som genom sänkta krav.
– En sådan lösning gynnar ingen. Det lurar de unga och det lurar företagen som ska anställa dem. Detta när arbetslivets kompetenskrav snarare ökar, än tvärtom, säger Mats Andersson, näringspolitisk expert på Teknikföretagen.
Vi på Teknikföretagen förstår mycket väl det dilemma som utredningen haft att jobba med, att få fler elever med begränsade förkunskaper från grundskolan att klara utbildningen samtidigt som vi vet att högre meritvärden och bättre förkunskaper från grundskolan ökar sannolikheten att klara gymnasieutbildningen. Därför är vi positivt inställda till de förslag som ger eleverna mer tid för lärande och förslag som ger möjlighet till mer individuellt anpassade former som är yrkesorienterande och som förbereder eleven för fortsatt utbildning. Däremot förstår vi inte hur elever med begränsade svensk-, matematik- och engelskkunskaper ska bli anställningsbara om vi med anställningsbarhet menar en fast etablering på arbetsmarknaden. Vi förstår inte heller hur vare sig elever eller rekryterande företag ska förstå skillnaden på ett 1900-poängs yrkesprogram och ett 2700/2800-poängs yrkesprogram som heter samma sak.
Målet med breda systemlösningar måste vara att få fler unga att klara dagens gymnasieexamen som motsvarar arbetslivets krav, inte sänkta ambitioner. Grundskolans tillkortakommande får inte flyttas över till att bli gymnasieskolans ansvar att lösa.
– Att vägarna till arbetslivet blir fler är i teorin och vad som syns genom utredningen i korthet bra. Men de gupp vi ser på vägarna dit får inte stå i vägen för industrins konkurrenskraft och höjda kompetenskrav, avslutar Mats Andersson.
