Skillnaderna mellan medlemsstaterna är stora. Länderna delas in i fyra grupper; emerging, moderate, respektive strong innovators och slutligen de bästa i klassen innovation leaders. Resultaten visar att en geografisk skiljelinje finns, de ledande innovatörerna återfinns i norra och västra Europa; Danmark, Sverige, Finland och Belgien, i fallande ordning. De måttliga och sämst presenterande länderna ligger i stället i södra och östra Europa.
Resultaten visar att Sverige bland annat tappat vad gäller utexaminerade doktorander inom STEM och innovationsförmågan i små- och medelstora företag. Dessutom nämns ”statligt stöd till näringslivets FoU” (Government support for business R&D) i generella termer som en av Sveriges främsta svagheter. Detta måste tas på allvar varför regeringen måste öka ambitionsnivån och skapa förutsättningar för innovation. Därmed kan vi undvika att Sverige ytterligare halkar efter.
- Staten bör öka den offentliga finansieringen till forskning och utveckling i kommande proposition så att den motsvarar minst 1 procent av BNP, med en ambition att detta ska katalysera totala FoU-satsningar i Sverige omfattande 4–5 procent av BNP, inklusive näringslivets investeringar. Det är det som krävs i den globala konkurrensen, säger Teresa Jonek, näringspolitisk expert Teknikföretagen.
Parallellt med en finansiell ambitionsökning måste ett nytt forskningsfinansieringssystem säkerställa att det finns tillgång till kunskapsutveckling i hela kedjan - från grundforskning, tillämpad forskning till innovation. Teknikföretagen vill se ett särskilt fokus på behovsmotiverad forskning och därtill kopplad samverkan.
Det krävs också en mer strategisk inriktning på det forskningspolitiska området för att undvika att Sverige halkar längre ner på listan. Regeringen bör därför ge industrin, akademin, institut och forskningsfinansiärer i uppdrag att ta fram en nationell teknik- och innovationsstrategi i syfte att besluta vilka kunskapsområden som Sverige ska vara världsledande inom.
- Vi kan inte satsa lika mycket på allt. En viktig del i det praktiska genomförandet av en teknik- och innovationstrategi är etablerande av nya starka och välfinansierade industriella innovationsprogram, som bygger på samverkan mellan akademin, institut, offentlig sektor och näringslivet, fortsätter Teresa Jonek.
Även EU-kommissionen uttrycker behovet av spetskompetens för utveckling och implementering av nya teknologier behövliga i den digitala transformationen och gröna omställningen. Kommissionen har stark tilltro till att den Europeiska innovationsagendan, EIA; som antogs i juli 2022 ska lyfta även de sämre presenterande länderna. Genom initiativ som initiativet Deep Tech Talent, plattformen Innovation Talent och de regionala innovationsklustren ska innovationskraften i unionen stärkas på bred front.
Slutligen kan nämnas att EIS glädjande nog visar att EU- länderna sammantaget stärkt innovationsresultaten med cirka 8,5 procent sedan 2016. Samtidigt oroar det faktum att det senaste årets tillväxttakt i innovationskraften är lägre än tidigare år. Även om EU globalt sett fortfarande presterar något bättre än Kina har Kanadas, Sydkoreas och USA:s försprång ökat. Det måste tas på allvar. För att stärka EU:s totala konkurrenskraft är investeringar i forskning och innovation ett av de viktigaste verktygen.
