Störst obalans i utbildningsutbud inom industrins områden
Från den 1 juli 2023 måste skolhuvudmän ta hänsyn till arbetsmarknadens behov vid planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Nu presenterar Skolverket för första gången ett planeringsunderlag som visar hur dagens utbud ser ut i förhållande till arbetsmarknadens behov. Resultatet är tydligt. Skolverkets slutsats är att nuvarande utbildningsutbud inte alls möter efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadens behov. Störst obalans är det på industrins områden.
– Efter ett enträget arbete har Teknikföretagen lyckats få igenom dessa ändringar i skollagen. Vi ser det som en framgång för industrin, säger Mats Andersson, näringspolitisk expert på Teknikföretagen.
I Skolverkets planeringsunderlag fastslås det att antalet platser på Industritekniska programmet behöver öka i samtliga av landets samtliga 21 län, både inom gymnasieskolan och yrkesutbildningen för vuxna (komvux). Skolverket konstaterar att inget annat område visar ett så stort behov. Verket menar vidare, att om inget görs kommer bristen på arbetskraft vara mycket stor år 2035.
– Resultatet är inte alls överraskande för oss på Teknikföretagen. Men det är nog så viktigt att få detta på pränt och att även Skolverket och SCB kommit fram till samma slutsatser, säger Mats Andersson.
Teknikföretagens insatser har gett resultat
Skolverkets planeringsunderlag är ett första steg för ett förändrat utbildningsutbud, något som har blivit verklighet genom konsekventa insatser från Teknikföretagen över lång tid. Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade och Teknikföretagen har länge påpekat att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra innan utbudet är i balans med efterfrågan.
– För att stärka kompetensförsörjningen till industrin måste vi jobba vidare med att skolhuvudmännen lever upp till det som planeringsunderlagen visar, att de vågar dimensionera upp nödvändiga industriutbildningar, men att de samtidigt vågar dimensionera ner ett antal teoretiska program som inte leder till jobb, säger Mats Andersson.
Mats kommenterar vidare att det tidigare funnits en risk med att industriinriktade yrkesutbildningar är för dyra i drift.
– Men nu när fokus ska ligga på att utbildningarna leder till jobb och är nödvändiga för de lokala industriföretagens kompetensförsörjning, får inte längre kostnaden för industriutbildningar vara en anledning för kommuner att sluta erbjuda dem, avslutar Mats Andersson.
Läs planeringsunderlagen för just ditt län här
Läs mer på Skolverkets hemsida
