Debattinlägg i Altinget 14 september 2023
Den senaste tidens besked från utbildningsminister Mats Persson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) är glasklara. Regeringen ska ta ett helhetsgrepp kring mattekrisen och lägga om den svenska skolpolitiken så att fler unga väljer tekniska utbildningar. Därtill har regeringen inför höstbudgeten aviserat en särskild satsning för att få fler ingenjörer och en högre kvalitet på ingenjörsutbildningarna.
Avgörande för svensk industri
Från teknikindustrins sida är vi de första att skriva under på att politikens helhetsgrepp är mycket välkommet. Regeringen ser nu värdet i att satsa på utbildning och kunskap för att säkra tillväxten framåt, särskilt inom STEM. STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) är ett samlingsbegrepp som inkluderar främjande av kreativitet, problemlösning och innovationsförmåga för de kompetenser som behövs för att Sverige ska vara ett innovativt land med en stark ekonomisk bas.
STEM-kompetenser behövs för att vi ska klara många av dagens och morgondagens samhällsutmaningar: den gröna omställningen, energiförsörjningen, bostadsbyggandet, digitaliseringen, kompetensbristen, transporterna och välfärden. STEM är också helt avgörande för att svensk industri och export ska stå stark även i framtiden. Därför är detta en nationell angelägenhet.
Kompetensbristen får negativa effekter på svensk export och samhällets gröna omställning. Nuvarande, planerade industrisatsningar förväntas skapa ett behov av ytterligare cirka 50 000 jobb, direkt och indirekt.
Inkludera hela utbildningssystemet
En nationell STEM-strategi bör omfatta en långsiktig plan som inkluderar hela utbildningssystemet. Från grundskola till högskola. Det behövs ett nationellt handslag mellan flera av samhällets aktörer om målen som ska uppnås. Erfarenheterna från andra länder som har lyckats, till exempel Nederländerna, visar att satsningen fick kraft genom att utbildningsväsendet, politiken, kommuner, forskningsinstitut, myndigheter och näringslivet tillsammans ställde sig bakom den. Så fick man alla att sträva åt samma håll. Det bör Sverige ta intryck av.
Teknikföretagen föreslår en prioritering av ingenjörsutbildningarna inom universitets- och högskolevärlden.
Det kommer dock att ta många år innan konkreta effekter kan skönjas. På kort sikt bör man därför överväga att utöver de aviserade förslagen i höstbudgeten komplettera med ytterligare satsningar för att minska avhoppen från ingenjörsutbildningar och införa stimulanser som direkt påverkar både viljan att söka till en utbildning som ingenjör och ökar incitamenten att fullfölja utbildningen på utsatt tid. I dag är det alltför många studenter som hoppar av eller avbryter sin ingenjörsutbildning.
Prioritera ingenjörerna
Teknikföretagen föreslår en prioritering av ingenjörsutbildningarna inom universitets- och högskolevärlden. Detta, så att resurser omfördelas till samhällsviktiga utbildningar, som har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och där det råder stor efterfrågan från näringslivet. Ersättningsnivåerna bör höjas, så att utbildningarna kan följa med i de genomgripande teknikskiften som nu sker och säkerställa att studenterna får tillräckligt lärarstöd.
Svensk industri ser fram emot regeringens arbete med en STEM-strategi i kombination med snabba åtgärder som har direkt effekt. Det är en nationell angelägenhet.
