I regeringens höstbudget för 2024 finns bland annat riktade satsningar på 6g-forskning och ett innovationsprogram för civil-militära synergier. Det är satsningar som välkomnas. Men när de genomförs tillsammans med sammantaget kraftig minskning av anslagen till Sveriges forsknings- och innovationsmydighet Vinnova, ser industrin stora risker med hur Sverige ska kunna hänga med i den globala konkurrensen om att utveckla framtidens teknologier.
Konkurrensen om näringslivets FoU-investeringar är hård och risken finns att företagens FoU-investeringar läggs i andra länder om Sveriges forsknings- och innovationssystem urholkas. Anslagen till Vinnova väntas minska med 200 000 000 kronor för 2024, 400 000 000 från 2025 och sedan 600 000 000 från och med 2026. Detta i en tid när Sverige i själva verket behöver öka satsningarna. Trots att en del av regeringens anslag riktas om till industrirelevant forskning ser industrin med oro på den totala neddragningen, eftersom det riskerar få stora negativa konsekvenser för svensk industris förutsättningar att bedriva forskning i Sverige.
Ökade satsningar på forskning och innovation är avgörande för hur väl Sverige kommer stå sig framgent. Förmågan att utveckla ny teknologi och kunskap är kärnan i vår framtida konkurrenskraft och välstånd och dessutom en central del i Sveriges försvarsförmåga. För industrin är det viktigt att forskningsfinansiärer som exempelvis Vinnova, tillsammans med akademi och forskningsinstitut, har goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det möjliggör för industrin att samarbeta med en bredd av aktörer och på så vis ta fram forskning och innovationer i världsklass.
En minskning av anslagen till Vinnova riskerar också minska Sveriges möjlighet att hämta hem EU-finansiering till strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt – projekt vi redan är med och betalar för genom medlemskapet. Regeringens besked riskerar alltså att fälla krokben för oss själva och ytterligare minska möjligheterna för Sverige att få ta del av medel vi har rätt till.