Infrastruktur är skelettet som bär upp samhället. Utan fungerande vägar, elnät, digitala nät och vattenförsörjning blir det svårt för andra funktioner i samhället att fungera på ett tillfredsställande sätt. Tyvärr är flera av infrastrukturens delar i Sverige i stort behov av underhåll, utbyggnad och modernisering.
Vattenförsörjning är en sådan infrastrukturfråga. Alla behöver vatten. För sådant som dricksvatten och rengöring. För svensk industri, som Teknikföretagen representerar, är tillgången till vatten viktigt för till exempel kylning, rening och som ingrediens i olika produkter. Skulle det bli ett stopp i vattenförsörjningen, så tar det inte lång tid innan det blir stopp i många industriföretags produktion.
Vattenförsörjningen löper stor risk att bli Sveriges nästa infrastrukturkris, i likhet med den kris som drabbat elsystemet. Under 2022 upplevde stora delar av Sverige vattenbrist. På samma sätt som elsystemet, är systemen för vattenförsörjning i många fall föråldrade och bristfälligt underhållna. Större delen av systemet byggdes under 1950-, 60- och 70-talen och närmar sig sin tekniska livslängd.
Underhållsskulden i Sveriges vattenstruktur är stor. Enligt den kommunala branschorganisationen Svenskt Vatten kommer Sverige från 2020 till 2040 behöva investera 460 miljarder kronor i våra avloppsrör, vattenledningar och reningsverk. I år har branschorganisationen Svenskt Vatten uppdaterat den siffran till 500 miljarder till 2040.
Idag ligger ansvaret för vattenförsörjningen på kommunerna, något som i många fall blir övermäktigt. Här måste staten gå in med starkare styrning och ha ett samordnande ansvar, samtidigt som det kommer behövas ett tillskott av resurser. Kommunerna lär inte klara detta själva.
Elnät och annan energiinfrastruktur behöver också byggas ut och moderniseras. Att Sveriges elförsörjning har stora problem vet de flesta, inte minst efter de dramatiska prisuppgångarna som drabbat framför allt södra Sverige det senaste året. Problemen beror på såväl brister i produktionen som i överföringskapaciteten i elnäten. Problemen kommer att bli än tydligare de kommande åren om inget görs skyndsamt, eftersom Sverige ställer om och elektrifieras för att gå från ett fossilbaserat till ett fossilfritt samhälle. Elektrifieringen sker just nu, inte minst inom industrin.
Teknikföretagen efterfrågar här ett samlat grepp från politiken, för att få till ett elsystem som kan leverera minst dubbelt så mycket el från fossilfria kraftslag till ett konkurrenskraftigt och rimligt stabilt pris. För att lyckas krävs bland annat enorma investeringar i elnätet, för att kunna överföra en betydligt högre kapacitet i kablarna, till nya geografiska platser och anläggningar samt handskas med väderberoende elproduktion. Tekniken för det moderna elnätet har utvecklats av flera av Teknikföretagens medlemmar och är redo att implementeras.
Den digitala infrastrukturen är ett område där självbilden är att Sverige ligger långt framme. Möjligen är detta en rest från den framgångsrika hemdatorreformen på slutet av 90-talet. Men idag stämmer den självbilden allt sämre med verkligheten.
Trots att aktörer i Sverige investerat miljardtals kronor i att utveckla och standardisera 5G-tekniken så dröjer tillämpningarna. Sverige har idag en 5G-täckning för företag och hushåll på endast cirka 20 procent, en nivå i paritet med en rad östeuropeiska länder som Ungern och Rumänien. Motsvarande nivå för konkurrentländer som Tyskland och Österrike är över 70 procent. Mindre länder som Danmark och Nederländerna har redan passerat 90 procent. De svenska näten är heller inte byggda redundant och robust nog för att kunna stå emot yttre påfrestningar eller avbrott. Det duger inte.
När man tänker på infrastruktur brukar det första som dyker upp vara vägar, järnvägar och andra delar av transportsystemet. Här har inte minst Trafikverket varnat för stora brister. I Trafikverkets inriktningsunderlag till regeringen för perioden 2022-2033 var budskapet att reparationer av räls och vägnät måste gå före framtidsbyggen. Det uppdämda behovet av underhåll har enligt Trafikverket vuxit till 66 miljarder kronor. Organisationen Svenskt Näringsliv konstaterade: ”Vad Trafikverket säger är att man nästan börjar tappa kontrollen över nedslitningstakten”.
Den sammantagna bilden är att Sveriges infrastruktur under lång tid och under olika regeringar blivit kraftigt eftersatt. Det skelett som ska bära upp samhället visar nu allt fler tecken på svaghet, och vi riskerar i förlängningen att få se sammanbrott i delar av systemen.
Väl medvetna om att det tas olika initiativ till förbättringar, vill Teknikföretagen se än tydligare riktningsbeslut på området. Det måste tas ett samlat grepp för att förbättra och underhålla Sveriges infrastruktur. Där staten får både mandat och resurser för detta.
Infrastrukturen har fått förfalla under allt för lång tid. Nu är det dags för en vändpunkt!
