Från Teknikföretagen finns dock fortsatt oro för att den industrinära forsknings- och innovationspolitiken inte ska få det lyft som behövs för att Sverige ska hävda sin tätposition som högteknologisk industrination. Teknikföretagen är också kritiska till att utpekade satsningar ser ut att få för lite medel i regeringens budget.
Ny industristrategi
Regeringen avser att ta fram en industristrategi, som sätter ramarna för hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor.
Teknikföretagen ser med intresse fram emot en sådan strategi, men betonar vikten av att denna utmynnar i en konkret handlingsplan. För att en sådan industristrategi ska bli framgångsrik behöver den utvecklas i nära samverkan med industrin.
Utbildning
Satsning på STEM och ingenjörer
Regeringen aviserar en särskild satsning för att få fler ingenjörer och en högre kvalitet på ingenjörsutbildningarna. Inom ramen för denna har regeringen även aviserat en satsning inom delar av utbildningssystemet på det som samlat brukar kallas STEM-ämnen, som står för Science, Technology, Engineering och Mathematics. I detta ingår en förstärkning av ett ”fjärde tekniskt år”, inom ramen för gymnasieutbildningen.
Teknikföretagen välkomnar detta vägval, något som svensk industri har efterfrågat under lång tid.
Teknikföretagen är dock kritiska till att satsningen på ingenjörsutbildningar inte är tillräcklig stor för att nå önskad nivå. Den innebär enligt regeringen endast en höjning om 1,6 procent 2024. Detta ser Teknikföretagen som för lite i relation till det behov som finns för ingenjörsutbildningarna. Bland annat är avhoppen för dessa utbildningar omfattande och förstärkningarna bör medge bland annat ökad lärarledd utbildning.
- Satsning på yrkesutbildningar
Regeringen presenterar en satsning på yrkesutbildningar i årets budget.
Teknikföretagen välkomnar satsningen på yrkesvux och yrkeshögskolan och konstaterar att svensk industri nu får gehör för det som det man efterlyst i många år, det vill säga, satsningar på de utbildningar som ger jobb.
Klimat och energi
Klimatkliv och stöd för elfordon
Regeringen aviserar att Klimatklivet får förstärkt finansiering. Klimatklivet finansierar laddinfrastruktur för 2500 Mkr under åren 2024-2026. Ett nytt marknadsintroduktionsstöd införs för tunga fordon och arbetsmaskiner, som klassas som miljövänliga, samt lätta eldrivna lastbilar, över en period fram till 2026. Regeringen avser att införa en tillfällig premie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället leasar eller köper en elbil. Klimatbonus till personbilar 1300Mkr 2024. Det har också aviserats en sänkning av skatten på bensin och diesel. Skatten minskas med minst 5640 Mkr, vilket innebär mer än ovan satsningarsom summerar till 3792 Mkr.
Teknikföretagen välkomnar att regeringen satsar stort på elektrifieringen av transportsektorn genom ytterligare anslag till laddinfrastruktur, elfordon, utfasning av fossildrivna fordon, samt på ny teknik som kan reducera klimatutsläppen i alla sektorer. Det signalerar att elektrifieringen och klimatomställningen är viktig för regeringen.
Dock aviseras samtidigt en skattesänkning på bensin och diesel som i kronor och ören överstiger satsningarna ovan. Att så markant sänka skatten på fossila bränslen ser Teknikföretagen som ett steg i fel riktning, när Sverige står mitt i klimatomställningen och behöver ekonomiska styrmedel som tydligt styr bort från fossila energislag.
- Tillståndsprocesser
Regeringen avser att avsätta 123 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026 i budgetpropositionen 2024 för att förstärka myndigheternas förutsättningar att snabba på tillstånds- och tillsynsprocesserna för miljöprövningar.
Teknikföretagen välkomnar att regeringen sätter fokus på tillstånds- och tillsynsprocesser. Effektiva och tillförlitliga processer är en förutsättning för den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft i stort. Det är därför viktigt att kompetens och tillräckliga resurser säkerställs.
Forskning och innovation
För industrin är investeringar i forskning och innovation en central del för fortsatt konkurrenskraft och det finns förslag i höstbudgeten som Teknikföretagen välkomnar.
Det gäller bland annat ett nytt innovationsprogram för civil-militära synergier. Det är positivt, då ökad överföring av civila tekniker till försvarssektorn är en viktig del i Sveriges försvarsförmåga och bättre samordning mellan sektorerna maximerar de FoI-investeringar som görs. Även förslaget om förlängning av expertskatten blir viktigt för företagens generella villkor att bedriva forskning.
Dock ser Teknikföretagen mycket allvarligt på de stora anslagsminskningar som bland annat innovationsmyndigheten Vinnova får. I stället för den finansiella ambitionsökningen inom det forsknings- och innovationspolitiska området som industrin länge efterfrågat blir det neddragningar. Anslagen till forskningsfinansiärerna är viktiga för att industrin ska kunna samarbeta med akademin och forskningsinstitut och minskningen riskerar därför att få stora konsekvenser för industrins möjlighet att bedriva forskning av hög kvalitet i Sverige. Uteblivna satsningar på forskning och innovation för att hantera kriser här och nu riskerar straffa sig dubbelt längre fram, i form av minskade näringslivsinvesteringar, konkurrenskraft och välstånd.
Digitalisering
Digitalisering har en relativt undanskymd roll i regeringens budget. Det återspeglar områdets generiska karaktär, där det bakas in i andra satsningar.
Inom ramen för den generella satsningen på ökad säkerhet sker uppbyggnaden av cybercampus för att förstärka kompetensen inom cybersäkerhet. Regeringen har tidigare annonserat satsningar på programmet för Avancerad digitalisering genom att innovationsmyndigheten Vinnova fått omfördela inom given ram, något som Teknikföretagen välkomnat. Det anslås också medel för att specifikt stärka Sveriges FoU inom trådlösa nät (6G).
Detta är positivt, men övriga insatser för att öka digitalisering lyser med sin frånvaro. Till exempel saknas nya robotlyft eller kraftsamlingar för att flytta positionerna inom digitalisering.
Infrastruktur
Regeringen har aviserat 300 miljoner kronor per år 2024 och 2025 till vägunderhåll av statliga vägar, samt 100 miljoner kronor till enskilda vägar per år 2024 och 2025.
Teknikföretagen ser det som välkommet att regeringen så tydligt lyfter underhållsfrågan. Signalen att robusthet är viktigt och kopplingen till klimatanpassning är viktig. Tyvärr är ökningen marginell i förhållande till de enorma behoven. Trafikverkets GD Roberto Maiorana har uppgivit att verket behöver två miljarder extra, enbart för vägunderhåll för att upprätthålla dagens standard.
Från näringslivet har man i flera sammanhang lyft behovet av stärkt underhåll, då underhållsskulden växer kraftigt. De beräkningar som gjorts visar att underhållsskulden (väg och järnväg) kommer fördubblas mellan åren 2015-och 2033 om inget extra görs: från 59 till 113 miljarder.
