Den utredning som haft i uppgift att se över organisationen för forskningsfinansiering har nu presenterat sitt förslag till reformering. Ett spretigt och i vissa delar fragmenterat system föreslås renodlas i tre distinkta delar: en Vetenskapsmyndighet, en Myndighet för strategisk forskning, en Innovationsmyndighet.
Precis som utredningen konstaterar anser Teknikföretagen att förutsättningar behöver skapas för den kraftsamling som skulle behövas för att Sverige ska kunna ta sig an de utmaningar som vi har framför oss. Med den riktning som utredningen föreslår blir det även göra det enklare att ta del av finansieringsmöjligheter som EU:s forsknings- och innovationsprogram erbjuder.
Tre drivkrafter som behövs
Teknikföretagen anser att det behövs olika drivkrafter och perspektiv i ett FoI-finansieringssystem: det akademiskt drivna; företagens behov och innovationskraft samt implementering och nyttogörande. Vi ser att dessa drivkrafter har olika logik som kompletterar varandra i ett väl fungerande forsknings- och innovationssystem. Alla dessa drivkrafter och perspektiv behöver balanseras för att skapa den kraftsamling som är nödvändig. Det är här viktigt att de olika delarna hänger ihop och att de olika områdena inte hanteras i stuprör.
För industrin är det av stor betydelse att ett system för FoI-finansiering skapar balans mellan satsningar på grundforskning, tillämpad forskning, behovsmotiverad forskning och forskningsbaserad innovation. Alla olika delar och de roller som finns i systemet är viktiga för Sveriges förmåga att vara världsledande.
De föreslagna tre myndigheterna Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten menar vi speglar de perspektiv och drivkrafter som vi ser behövs på ett bra sätt. Om det rent organisatorisk är det mest effektiva att det är just tre myndigheter som är lämpligast lämnar vi dock för andra att bedöma.
Hård konkurrens från andra länder
Mot bakgrund av att näringslivet står för över 70 procent av den samlade finansieringen av forskning och utveckling i Sverige skulle vi gärna se att detta avspeglas i ett system för FoI-finansiering på ett tydligare sätt. Det bör vara en tydlig uppgift för ett statligt system för FoI-finansiering att möta upp mot företagens omfattande FoU och även katalysera fler investeringar från företagen i Sverige. Att industrins forsknings- och innovationsinvesteringar läggs i Sverige kan inte längre tas för givet. Konkurrensen från andra länder om att attrahera företagens FoU hårdnar alltmer och andra länder har mer offensiva strategier.
Den viktigaste faktorn för att möta denna konkurrens är en ökad statlig ambitionsnivå i forsknings- och innovationspolitiken och ett system som stimulerar samspelet mellan näringsliv och det offentliga är avgörande. Det behövs en höjd finansiell ambitionsnivå och en mer strategisk inriktning genom ett FoI-finansieringssystem som inriktas mot att bidra till att de svenska forskningsintensiva företagen har förutsättningar att satsa i Sverige. Att forskningsintensiva företag stannar och utvecklas här i Sverige ger i sin tur oss som land oöverblickbara fördelar i termer av välstånd och konkurrenskraft.
