– EU:s industripolitik ska syfta till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i Europa, vilket attraherar investeringar och etableringar inom EU. Det är inte politikens roll att skapa tillväxt, utan att undanröja hinder för företag att växa, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen
– Strategin är till stor del en kortsiktig och sektorsinriktad återstartsstrategi, med riktade satsningar i utvalda teknologier. Vi vill istället se en industripolitik som stärker strukturella byggstenar på systemnivå för en långsiktig och hållbart konkurrenskraftig industri i Europa, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Den uppdaterade industristrategin som släpptes under gårdagen bygger vidare på den strategi som presenterades i mars 2020 för att beakta nya globala omständigheter och de utmaningar som Coronapandemin medfört. EU-kommissionens strategiska arbete präglas av en tilltagande global konkurrenssituation, med mindre tillit och en upplevd oförutsägbarhet i världshandeln. Centralt för EU-kommissionens arbete är begreppen strategisk autonomi och resiliens, som syftar till att stärka EU:s självbestämmande och motståndskraft till störningar i den globala handeln – genom att minska beroendet av omvärlden.
För att uppnå detta har EU-kommissionen kartlagt den europeiska industrins strategiska beroenden av omvärlden, utefter ett antal politiskt identifierade industriella ekosystem. Därefter avser EU understödja offentliga investeringar för att stärka den strategiska produktionskapaciteten inom EU i utvalda nyckelteknologier.
– Vi ser stora risker med att detta istället snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, vilket särskilt missgynnar mindre företag som besitter en stor del av innovationsförmågan. Detta underminerar industrins marknadsdrivna ekosystem och i förlängningen konkurrenskraften, säger Joel Jonsson.
Samtidigt finns det även positiva aspekter med strategin som Teknikföretagen välkomnar. Strategin lägger ett stort fokus på den inre marknaden och det föreslås ett nytt verktyg för att värna den fria rörligheten. Därtill betonar EU-kommissionen vikten av en fortsatt aktiv frihandelspolitik för att möjliggöra för företagen att diversifiera produktionen och leverantörskedjorna.
– Genom att diversifiera kan företagen stärka motståndskraften mot eventuella störningar i världshandeln. I jämförelse riskerar riktade statliga stöd att skapa centraliserade och potentiellt monopoliserade värdekedjor som ökar sårbarheten, säger Joel Jonsson.
EU:s uppdaterade industristrategi ska nu diskuteras av ministerrådet och Europaparlamentet. Teknikföretagen ser ett påkallat behov av att svenska beslutsfattare talar med stark och enad röst för att värna den svenska industrins konkurrenskraft – och i förlängningen Sveriges välstånd och välfärd. Vi anser att utgångspunkterna för detta måste vara:
- En strikt applicering av det konkurrensrättsliga ramverket vilket främjar framväxten av innovativa företag.
- Teknikneutrala satsningar i behovsmotiverade horisontella forskning- och utvecklingsprogram med öppen konkurrens, snarare än riktade statliga stöd som snedvrider konkurrensen.
- Ett regelverk som kan anpassas utefter den senaste teknologiska utvecklingen, baserat på marknadsdrivna standarder.
- En framtidssäker digital infrastruktur som även möjliggör för den gröna omställningen.
- En ambitiös handelspolitik som öppnar nya marknader, underlättar för företagen att sprida innovativa lösningar världen över, samt konkurrera på lika villkor med företag från tredjeland.
Teknikföretagen kommer nu att fortsätta analysera de omfattande bilagorna till strategin och hur de i sin tur påverkar EU:s industripolitiska utveckling.
Pressmeddelandet från EU-kommissionen, inklusive den uppdaterade industristrategin och bilagor finns att tillgå här.
Läs mer om Teknikföretagens analys och kommentarer på den uppdaterade industristrategin här (på engelska).
Läs också
Teknikföretagens svar på skriftligt EU-sakråd om EU:s industristrategi
