Analys av produktivitetstillväxten i Sverige och internationellt med utblick till år 2026
Ladda ner rapportenTillväxten i BNP och produktivitet i många länder ökar inte i samma takt som tidigare. Detta är en process som pågått under en längre tid. För OECD-länderna och Sverige började produktivitetstillväxten avta redan omkring år 2004-2005. Teknikföretagen benämner denna period med låg tillväxt för Den Nya Normalen. Få faktorer talar i dagsläget för att produktivitetstillväxten ska tillta i närtid.
Rapporten behandlar produktivitetstillväxten 1997- 2017 i Sveriges näringsliv och i merparten av dess delbranscher. Det framkommer att produktivitetstillväxten sammantaget avtagit trendmässigt. Samtidigt divergerar utvecklingen mellan olika delbranscher. Några delbranscher visar en klar förbättring i produktivitetstillväxten. I andra branscher avtar den samtidigt som några visar en genomsnittlig negativ tillväxt.
Utöver produktivitetstillväxten i Sverige och dess delbranscher behandlas också den internationella utvecklingen för perioden 1997-2018 med en utblick mot år 2026. De länder som studeras i rapporten har i ganska hög grad skilda? förutsättningar för sin produktivitetstillväxt.
Produktivitet är naturligtvis grunden till ökad levnadsstandard. Med låg tillväxt i produktivitet skapas sämre förutsättningar för ökat välstånd samtidig som det kan bli mer konfliktfyllt att fördela värdeskapande. Detta gäller särskilt om förväntningar är inriktade på hög produktivitetstillväxt.
Sverige har tidigare genomgått perioder av låg eller stagnerande produktivitetstillväxt som följts av relativt god tillväxt. Vi menar att produktivitetstillväxten i Sverige återigen mycket väl kan tillta jämfört med de låga takter som vi noterat de senaste åren. Det kommer dock inte ske med automatik. Produktivitetstillväxten är i mångt och mycket landspecifik. Med rätt politik som stödjer produktivitetstillväxt går det att vara bättre än konkurrentländer. Framgångsfaktorer kan röra skattesystem som inte snedvrider resursanvändningen, utbildningsystem, infrastruktur, kapitalmarknadens funktionssätt, arbetsrätt, offentlig byråkrati, handelspolitik och institutioner i allmänhet.
Rapporten är författad av Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.