Länkarna på arbetsmiljösidorna är under omarbetning med anledning av Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur som träder i kraft 1 januari 2025. Vissa länkar kanske inte kan nås pga detta under vecka 1 och 2.

Konjunkturrapporter 06 nov.

Konjunkturrapport november 2024

Perioden med hög inflation ser ut att ligga bakom oss för den här gången. Den förda räntepolitiken har haft effekt och inflationsförväntningarna har sedan en tid varit väl förankrade kring inflationsmålet. Inflationen i Sverige är nu till och med under målet. BNP-tillväxten är svag i år och BNP-nivån är i stort sett densamma som i slutet av 2021. Den svaga BNP-tillväxten innebär att Sverige är i en lågkonjunktur. Trots att BNP väntas öka något snabbare nästa år består lågkonjunkturen hela 2025 och in i 2026.

Ladda ner rapporten

Inflationen förblir låg även under nästa år. Riksbanken kan därför fortsätta på den sedan i maj inslagna vägen med gradvisa räntesänkningar. I prognosen bedöms Riksbanken sänka räntan med ytterligare 0,75 procentenheter innan årsskiftet och därefter fortsätta med sänkningar under nästa år. Vid halvårsskiftet väntas styrräntan vara 1,75 procent. Den successivt allt mindre åtstramande penningpolitiken gör att en försiktig konjunkturåterhämtning påbörjas under 2025, även om det dröjer till efter prognoshorisonten tills vi når ett balanserat konjunkturläge.

Jämfört med utvecklingen av BNP så dröjde det innan arbetsmarknaden började påverkas. Sysselsättningen började röra sig nedåt först under slutet av 2023 och har fortsatt att sjunka under 2024. Arbetslösheten har stigit gradvis sedan slutet av 2022 och ligger nu på 8,5 procent. Arbetslösheten väntas uppgå till 8,6 procent under slutet av året och vara kvar på den höga nivån i början på nästa år, för att sedan minska under framför allt det andra halvåret.

Den allt lägre inflationen och det svaga konjunkturläget är inte på något sätt ett svenskt fenomen. BNP-utvecklingen i euroområdet liknar den svenska och tillväxtutsikterna framöver är till och med svagare än i Sverige. Inte minst den tyska ekonomin går svagt, i synnerhet industrin. Trots att penningpolitiken går mot att vara mer expansiv, räcker det inte för att hindra att tillväxten i Kina och USA blir lägre nästa år jämfört med i år. Det beror bland annat på att även strukturella faktorer påverkar Kina liksom euroområdet negativt. 

Den svaga efterfrågan från utlandet har gjort att exportorderingången i svensk industri är låg och de tidigare välfyllda orderböckerna har på många håll betats av. Det tuffa läget för svensk industri visar sig i negativ produktionstillväxt i år och endast en försiktigt positiv tillväxt väntas nästa år. Bland annat är det maskinindustri och fordonsindustri som utvecklas svagt, medan produktionen inom elteknik och försvarsindustri växer snabbt. Även stora delar av basindustrin har påverkats av svagare efterfrågan och produktionen sjönk kraftigt under 2023. I år och nästa år väntas produktionen inom basindustrin plana ut och växa svagt.

När denna konjunkturrapport publiceras kommer valet av president i USA vara genomfört. I skrivande stund råder det stor osäkerhet om vem som vinner och i vilken utsträckning som den kommande presidenten får igenom några mer omfattande politiska förslag i kongressen. Konsekvenserna för den amerikanska såväl som för den globala och svenska ekonomin är oerhört svåra att förutse och kvantifiera. Utgångspunkten i den här prognosen är att genomslag på ekonomin under 2024 och 2025 är begränsat. På lite längre sikt kan valet dock få stor betydelse för de globala handelspolitiska förutsättningarna.

Ekonomiska prognoser är osäkra. De stora svängningarna i global inflation och räntor gör läget svårbedömt, särskilt som effekten av penningpolitiken sker med viss fördröjning. Återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kan därför gå både långsammare och snabbare än i prognosen. Dessutom kvarstår många av de geo- och handelspolitiska risker som präglat omvärlden den senaste tiden.


Ladda ner

Publicerades 6 november 2024