Rubriken på Industriekonomernas marsrapport var ”Hur illa blir det?”. Det är fortfarande alltför tidigt att lämna ett slutgiltigt svar på den frågan men än så länge verkar det som att såväl global ekonomi som Sveriges ekonomi hyfsat klarar alla de senaste årens påfrestningar.
Ladda ner rapportenVisserligen räknar vi fortfarande med en betydande avmattning i global BNP-tillväxt 2023 jämfört med 2022; från tre procent till knappt två procent. Huvudskälet till avmattningen är att den mycket kraftiga monetära åtstramningen gradvis får fullt genomslag i konjunkturen. Detta innebär ändå en marginell upprevidering för 2023 jämfört marsprognosen beroende på att året inleddes något starkare än vad vi räknade med i mars.
För 2024 håller vi fast vid scenariot med en viss acceleration i världsekonomin till drygt två procent. Huvudskälet är att inflationsbubblan pyser ut, global inflation har redan börjat vika och man kan räkna med snabbt fallande global inflation under resten av 2023 till början av 2024. Fallande inflation och måttlig tillväxt föranleder i sin tur centralbankerna att upphöra med räntehöjningar och så småningom börja lätta på politiken. Lyckas disinflations-politiken lägger det grunden för en reversering av hushållens minskade reala disponibla inkomster. Industri-produktionen i OECD-länderna och Sverige påverkas negativt av hushållens minskade varukonsumtion, marginell tillväxt i världshandel och därmed en begränsad tillväxt i BNP. I Sverige bedöms, likt tidigare, industri-produktionen minska något i år, en procent, där ett relativt omfattande fall i basindustrin bidrar. Med tilltagande global tillväxt nästa år räknar vi en begränsad tillväxt i Sveriges industriproduktion med två procent.