Riksbanken sänker styrräntan – inga besked om ytterligare sänkningar

Under onsdagen meddelade Riksbanken helt i enlighet med marknadens förväntningar att de sänker styrräntan med 0,25 procentenheter, till 2,25 procent. Därmed har styrräntan sänkts med totalt 1,75 procentenheter sedan toppen i maj. Detta beslut åtföljdes av en kortare så kallad penningpolitisk uppdatering, vilket innebar att Riksbanken inte publicerade någon prognosrapport eller ny räntebana.

Bild: Shutterstock Bild: Shutterstock

Ekonomisk analys
31 jan. 2025
Sakområde:

Teknikföretagen har i tidigare nyhetsbrev (Riksbankens inflationsprognos lite hög men räntebanan kan stå sig ändå) kommenterat Riksbankens prognoser/räntebana. Vår egen prognos för styrräntan ligger på 1,75 procent vid årets slut. Statliga expertmyndigheten Konjunkturinstitutet släppte ny prognos precis innan jul och förutspådde då ytterligare sänkningar av räntan, till 1,5 procent.

I december meddelade Riksbanken planer om ytterligare en räntesänkning under det första halvåret 2025. Direktionens argument för att lägga denna nu i januari i stället för att vänta till senare var att de känner sig trygga med att inflationstrycket sedan en tid tillbaka bedöms vara i linje med inflationsmålet om 2 procent och då finns det anledning att stötta den svaga konjunkturen. Riksbanken bedömer att deras prognoser och räntebana från föregående beslut i december står sig ”i allt väsentligt”.

Onsdagens räntesänkning var väntad och stort fokus låg i stället på huruvida Riksbanken skulle signalera en öppning för fler sänkningar i år. Någon klar sådan signal kom inte, men både pressmeddelandet och Riksbankschefen hänvisade till att penningpolitiken ”vägleds av en prövande ansats” och att man noga kommer utvärdera behovet av kommande räntesänkningar. Både i den penningpolitiska uppdateringen och under presskonferensen nämndes de stora osäkerheterna kring utvecklingen i omvärlden, exempelvis i USA. Apropå omvärlden beslutade USA:s Federal Reserve i onsdags som väntat att hålla sin ränta oförändrad i spannet 4,25-4,50 procent. ECB beslutade dagen efter, också som väntat, att sänka sin viktiga inlåningsränta med 25 punkter till 2,75 procent.

Preliminär BNP-statistik tyder på viss återhämtning under kvartal 4

Ett utfall som Riksbanken inte hade tillgång till vid tiden för sitt beslut är den så kallade BNP-indikatorn[1] som publicerades i onsdags. Efter nedgången i oktober så avslutade svensk ekonomi 2024 med en återhämtning både i november och december (se diagram 1). Tillväxten under årets sista månad landade på 0,7 procent jämfört med föregående månad, vilket innebär en preliminär utveckling på 0,2 procent för sista kvartalet som helhet. Detta var något lägre än marknadens förväntningar. Statistik som hittills kommit in tyder på en återhämtning av hushållens konsumtion under slutet av förra året. Detaljhandelns försäljning ökade i december med starka 2,9 procent jämfört med föregående månad och hela 5,6 procent jämfört med december föregående år. Sällanköpsvaruhandeln hade en bra månad, särskilt butiker för informations- och kommunikationsutrustning (exempelvis elektronik och mobiltelefoni). Utvecklingen var även god inom livsmedel, möbler och kläder. Bilden av en vändning stöds även av nya siffror från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.

Den första preliminära skattningen av BNP-utvecklingen för hela 2024 landade i och med detta utfall på 0,6 procent, vilket också var Teknikföretagens prognos i senaste konjunkturrapporten.

Svag ökning av producentprisindex

Producentprisindex för december steg både jämfört med föregående månad och december föregående år. Jämfört med november steg de med 0,1 procent och jämfört med samma månad föregående år med 2,0 procent. Producentprisindex på hemmamarknaden drogs ned av lägre elhandelspriser (se diagram 2). Exportprisindex och importprisindex steg jämfört med november. Exportprisindex steg tack vare högre priser inom flera teknikindustribranscher, som tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar men även på grund ökade priser på övriga maskiner samt datorer, elektronikvaror och optik. Uppgången balanserades av nedgångar på generering av el samt järn och stål. Importpriserna steg på grund av ökade priser på råolja men även då motsvarande varugrupper från teknikindustribranschen som steg i exportledet även steg i importledet.

Veckans graf: Egen härd är guld värd?

Stor divergens i konsumentförtroende mellan hushåll som bor i hus/bostadsrätt jämfört med hyresrätt 

[1] BNP-indikatorn är en preliminär bild av utvecklingen i BNP. Den baseras på begränsad och preliminär statistik och det sker ofta betydande revideringar i efterhand.