Europas ekonomiska motor hackar
De senaste årens energikris, stigande inflation och räntor och ökade handelshinder har drabbat Tyskland och dess viktiga industrisektor hårt. Nyligen publicerades statistik som visade att tysk BNP förra året krympte för andra året i rad, med -0,2 procent. Det är dock inte enbart konjunkturella faktorer som fått den tyska motorn att hacka. Landet brottas även med stora strukturella problem såsom en krympande arbetsför befolkning, kompetensbrist och eftersatta investeringar i infrastruktur, grön omställning, energi och digitalisering. Ett talande exempel är att enligt en undersökning gjord i juli 2024 använder en fjärdedel av tyska företag fortfarande fax regelbundet.[1] Ett av naven i tysk export, bilindustrin, har stora omställningsproblem och tampas med konkurrens från bland annat kinesiska företag understödda av statsstöd, samt ett högt kostnadsläge.
Genomsnittsprognosen är för närvarande att tysk BNP väntas öka svagt med 0,3 procent 2025 (se tabell 1). Detta kan jämföras med prognoserna för euroområdet och Sverige som ligger på 0,9 respektive 1,7 procents tillväxt. Riskerna är stora, bland annat till följd av det mycket osäkra handelspolitiska läget. USA är Tysklands viktigaste exportmarknad och tullar på EU:s export dit skulle slå hårt mot den tyska exportberoende ekonomin.
Indikatorer som publicerats under senaste tiden visar på ett fortsatt utmanande läge. Under det sista kvartalet förra året minskade BNP med -0,2 procent jämfört med kvartalet före. Även om investeringar och hushållens konsumtion ökade något i ljuset av lägre inflation och fallande räntor, motverkades detta av att exporten sjönk med hela -2,2 procent. Den allvarliga situationen för industrisektorn syns också i kvalitativa undersökningar såsom PMI och IFO. De senaste mätningarna från februari visar på ett stämningsläge som fortsätter att vara klart mer pessimistiskt än normalt. De senaste månaderna visar dock IFO-industriindex tecken på att stabiliseras, om än på en väldigt låg nivå. PMI visar på ett förbättrat sentiment hittills under 2025, även om det är långt kvar till 50-strecket som indikerar tillväxt. Det blir intressant att följa kommande mätningar när bilden börjar klarna kring den kommande regeringen och dess politik.
Konservativa CDU största parti i valet – tuffa regeringsförhandlingar att vänta
Söndagens val innebär att nästa tyska förbundskansler heter Friedrich Mertz. Hans konservativa CDU tillsammans med systerpartiet CSU blev största parti med 28,6 procent av rösterna. I och med att två partier (liberala FDP och vänsterkonservativa BSW) hamnade under spärren till parlamentet ökar sannolikheten att Mertz kommer att bilda regering med enbart ett ytterligare parti. Det mest troliga alternativet är då Socialdemokraterna (SPD) som med ett valresultat på 16,4 procent gjorde sitt sämsta val i modern tid. Tillsammans skulle dessa partier få en egen majoritet, om än en ganska liten sådan. Hårda förhandlingar väntar nu, men Mertz har kommunicerat att han siktar på en ny regering innan påsk. Högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD) gjorde ett rekordval och blev näst största parti. Både SPD och CDU har dock konsekvent avvisat regeringssamarbete med dem.
Vad kan vi vänta oss för politik? Avskaffas skuldbromsen?
Den förra regeringen var en koalition mellan SPD, De gröna och FDP, som kollapsade i slutet av förra året efter bråk kring framför allt budgeten. Efter att FDP lämnat regeringen utlöstes nyval. Det finns förhoppningar om att en regering bestående av enbart CDU och SPD skulle bli mer stabil och handlingskraftig. Många bedömare anser att Tyskland är i behov av stora investeringar och en stor fråga är framtiden för den så kallade ”skuld-bromsen”. Detta är en finanspolitisk regel inskriven i grundlagen som begränsar budgetunderskottet (och därmed möjligheten till lån) till max 0,35 procent av BNP per år.[2] Det troliga verkar vara att bromsen inte avskaffas då CDU är emot detta, men Mertz har signalerat vilja att luckra upp den till förmån för vissa viktiga investeringar. En komplicerande faktor är att ytterkantspartierna AFD och vänsterpartiet Die Linke tillsammans kontrollerar mer än en tredjedel av parlamentet, vilket är nog för att kunna stoppa grundlagsförändringar.
Pressen är stor på att Tyskland i det rådande allvarliga säkerhetspolitiska läget kraftigt ska öka sina försvarsutgifter och även öka sitt stöd till Ukraina. Både AFD och Vänsterpartiet är motståndare till detta och kommer i praktiken försöka blockera mer omfattande förslag som kräver två tredjedelars majoritet i parlamentet. Vänsterns partiledare har framfört att partiet endast stödjer ändringar av skuld-bromsen under villkoret att detta inte innebär ökade försvarsutgifter. Under de senaste dagarna har det förts samtal mellan SPD och CDU om möjligheterna om att få igenom ökade försvarsutgifter i det nuvarande parlamentet innan detta upplöses. Planerna har dock mötts av kritik från flera håll.
CDU har i sitt valmanifest, kallat Agenda 2030, förslag kring breda skattesänkningar för både företag och hushåll. Bland annat föreslås en sänkning av bolagsskatten från 30 till 25 procent. Dessutom vill CDU kraftigt minska den omfattande byråkratin. Det sistnämnda torde SPD kunna gå med på, liksom ökade investeringar i transportinfrastruktur, energi och digitalisering, samt vissa skattereformer. I övrigt väntas partierna vara överens om en nedsättning av skatter på el och nätavgifter.
Veckans graf: Digitala offentliga tjänster för företag i olika EU-länder, poängsatt 0–100
[1] Se även veckans graf.
[2] Det finns dock undantag, såsom vid ekonomiska kriser och för vissa fonder såsom försvarsfonden.
