Men kommer den offensiva framtoningen stärka USA, och hur kommer den nya administrationens politik påverka svenska företag? Nedan resonerar vi kring detta samt sammanfattar finansmarknadernas reaktioner.
Migrationspolitiken påverkar USA:s ekonomi och arbetsmarknad
Både media och den nya administrationen har lagt stort fokus på migrationen. Trump har bland annat utlyst ett nationellt nödläge vid gränsen mellan Mexiko och USA, vilket ger honom möjlighet att kunna kringgå den traditionella beslutsvägen. ”Remain in Mexico”-policyn som innebär att asylsökande som korsar gränsen från Mexiko ska stanna i Mexiko medan deras ärenden handläggs i USA, har återinrättats.
Främst byggbranschen samt utbildnings- och hälsovårdssektorn är mycket beroende av invandrad arbetskraft. Effekterna på dessa sektorer kan bli tydligt kännbara om migrationspolitiken får en betydande effekt på arbetsutbudet. Effekterna begränsas naturligtvis inte bara till de nämnda sektorerna, utan kan få stora konsekvenser för ekonomin i sin helhet och bland annat leda till ökad inflation. USA har en relativt låg arbetslöshet (se diagram 1), så hur efterfrågan av arbetskraft ska mötas när en del av flödet av ny arbetskraft stryps återstår att se.
Diagram 1: Arbetslösheten är lägre i USA jämfört med både Sverige och Europa
Osäker framtid för internationell handel
Under valrörelsen var ett av de många slagorden ”höjda tullar” och inför installationen meddelade Trump att tullar kommer införas på import från i stort sett världens alla länder. Några tullar har ännu inte beslutats om men än så länge står han fast vid att införa tullar på 25 procent från den 1 februari på import från Mexiko och Kanada. Vidare har han det senaste dygnet hotat BRICS länderna med 100-procentiga importtullar, om de skulle byta ut den amerikanska dollarn som reservvaluta.
Det är sannolikt att höjda tullar kommer komma på plats men frågan är hur stora och vilka länder de berör. Det är också osäkert hur mycket av handelspolitiken som avses att användas som retorisk signalpolitik och hur mycket som faktiskt kommer att tillämpas. Under Trumps första vecka vid makten har han vid två tillfällen använt hotet om höjda tullar som ett förhandlingsmedel för att få andra länder att följa hans krav, vilka i båda fallen gällde migrationshantering.
Även om vi skulle veta vilka importtullar som införs, är det inte säkert vad andra länder vidtar för motreaktioner och i slutändan konsekvenserna för global handel och – i förlängningen – svenska företag och den svenska ekonomin. Med detta sagt, bevakar vi noga utvecklingen och i takt med att nya åtgärder blir kända kan vi försöka uppskatta de ekonomiska effekterna av dessa. Historiskt har protektionism sällan bidragit till länders enskilda eller gemensamma framgångssagor[1].
Ökad konkurrenskraft i Europa: En nödvändighet i ljuset av USA:s politik
Trumps tillväxtagenda och ambitioner att skapa förutsättningar för företag i landet att bli, eller förbli, ledare inom exempelvis AI är tydlig. Den politik som administrationen står bakom verkar ta betydligt mindre hänsyn till utländska företags eller andra nationers intressen. Det förblir viktigt att såväl politiska beslutsfattare som företagsledare bevakar vad som händer i den amerikanska politiken och funderar över hur de ska förhålla sig till detta.
Det finns en risk att utvecklingen går mot ett minskat ekonomiskt samarbete, som under lång tid varit gynnsamt för både Europa och USA. Den amerikanska ekonomin har länge varit världens största och en betydande andel av världens främsta tekniska innovationer har kommit därifrån och sedan spillt över till andra länder.
Produktivitetsutvecklingen bland Europas ekonomier har under ett par decennier varit låg. Den politiska utvecklingen i USA stärker vår bild ytterligare av att länder inom Europa liksom Sverige måste öka sin konkurrenskraft samt stärka den ekonomiska säkerheten, bland annat genom att i vissa avseenden hantera strategiska beroenden av andra länder och främja våra investeringar inom strategiska områden. I bästa fall leder politiken i USA till att landets ekonomi fortsätter växa i god takt framöver. Men det finns en risk för att de teknikframsteg som sker i USA – och de välståndsökningar som de möjligtvis kan innebära för landet – inte gynnar andra länder lika mycket som de gjort tidigare.
Marknadsreaktioner so far…
Trump tar stort intryck av hur finansmarknaden svarar på hans politik, i den mån det går att isolera de politiska effekterna. Sedan installationen för knappt två veckor sedan har marknaderna över lag utvecklats i den riktning som presidenten önskar: amerikanska börsen har stigit och räntorna har kommit ner något. Detta innebär att finansmarknadsreaktionerna i sig hittills inte kommer att få Trump att backa från den väg som han slagit in på.
Börsen har stigit
Det amerikanska breda börsindexet S&P500, som stod högre vid presidentens installation än vad den gjorde på valdagen, står idag ännu högre (se diagram 2). Detta trots det stora fallet som noterades för några dagar sedan när marknaderna chockades av att ett kinesiskt företag meddelade att de har utvecklat en ny, mindre resurskrävande, AI-modell.
Diagram 2: S&P500 har stigit
Lite mindre osäkerhet
Det så kallade VIX-indexet[2], som fångar den osäkerhet som finansiella aktörer upplever på den amerikanska marknaden, steg inför Trumps installation, ett resultat av diverse utspel som fick marknaden att känna oro. Bortsett från den oro som uppstod i samband med det ovan nämnda AI-genombrottet från Kina, har den upplevda osäkerheten minskat något. Att den amerikanska presidenten valde att inte omedelbart implementera de annonserade tullarna har sannolikt bidragit till utvecklingen.
Något lägre räntor
I takt med att den amerikanska ekonomin har vuxit starkare än förväntat under hösten, har förväntningarna på den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, förändrats. Marknaden har sett allt färre räntesänkningar framför sig. Vidare har den politiken som Trump gick till val på haft betydande effekter på den förväntade framtida räntenivån. De förväntade räntenivåerna har delvis förändrats då den aviserade politiken ansetts vara inflationsdrivande, delvis på grund av förväntningarna om att politiken ska innebära ökade budgetunderskott och ökade emissionsvolymer av amerikanska statspapper.
Sedan ett par veckor tillbaka har förväntningarna svängt om något och nu prisar marknaden in en lägre styrränta under 2025 (se Diagram 3). Räntorna på den amerikanska statsskulden har minskat sedan installationen, vilket sannolikt faller Trump i smaken. Han har tidigare uttalat sig om att han vill få ner räntorna och på så vis stimulera ekonomin och minska räntekostnaderna för amerikanska hushåll.
Diagram 3: Lägre förväntad styrränta i USA
America first – eller?
Det är svårt att ge ett kort svar på frågan om hur den nya administrationens politik kommer att påverka USA och svenska företag. Handelspolitiken kommer med stor sannolikhet påverka såväl amerikanska som svenska företag, men på vilket sätt är ännu osäkert. Trumps politik kan även komma att påverka inflationen och räntor i både USA och andra länder. Finansmarknaderna, som är känsliga för osäkerhet, har inte reagerat avsevärt negativt på den senaste veckans politik. Det är oklart vilken del av politiken som är avsedd att fungera som retorisk signalpolitik och vilken del som faktiskt kommer att tillämpas. Riskerna kan dock vara betydande för att den geopolitiska utvecklingen går åt ett håll som inte är gynnsam för den svenska ekonomin. Det är viktigt att politiker och företag förbereder sig för detta.
[1] Riksbanken, 2017, Ekonomiska konsekvenser av ökad protektionism
[2] Volatilitetsindex som är kopplat till den osäkerhet som prisas in i optioner.
