De nordiska länderna är viktiga handelspartners
Under 2023 var Sveriges fem största handelspartners sett till samlat exportvärde Tyskland, Norge, USA, Danmark och Finland (se tabell nedan). Exporten till våra nordiska grannländer[1] är därmed mycket viktig för Sverige. Jämfört med 2022 har värdet av exporten ökat till Tyskland och USA men minskat till de tre nordiska länderna, framför allt till Norge.
När det gäller exporten till de fem länderna av teknikprodukter specifikt har den mer än fördubblats mellan 2013 och 2023, från drygt 180 miljarder kronor till cirka 381 miljarder kronor, i löpande priser. Ökningstakten mellan 2022 och 2023 var starka 11 procent.[2] Det samlade exportvärdet oavsett bransch uppgick 2023 till drygt 2 100 miljarder kronor, i löpande priser. Värdet av exporterade teknikvaror till Sveriges fyra av fem största handelspartners ökade, det var endast till Norge som värdet av exporten sjönk. Sveriges export av teknikvaror till de nordiska länderna utgör 21,4 procent av Sveriges export av teknikvaror och 9,5 procent av Sveriges samlade varuexport.
Våra grannländers ekonomiska utveckling
Alla nordiska länder är små öppna ekonomier som är beroende av handel med omvärlden. Näringslivsstrukturen skiljer sig dock åt en del, vilket påverkar den ekonomiska utvecklingen. Danmark har en mycket stark läkemedels- och jordbrukssektor, medan Norges BNP påverkas mycket av olje- och gasutvinningen, då en stor del av näringslivet direkt och indirekt är kopplad till den.[4] Finlands näringslivsstruktur påminner om Sveriges, med en stor råvarubaserad industri samt en betydelsefull teknikindustri.
Den ekonomiska utvecklingen i våra grannländer har varierat mycket de senaste åren. I figur 1 nedan visas respektive lands säsongsrensade BNP-utveckling sedan före pandemin.[5] Det land som haft starkast ekonomisk utveckling sedan början av 2019 är Danmark.
Diagram 1. BNP-utvecklingen i de nordiska länderna
Diagram 2. Industriproduktion i de nordiska länderna
Danmarks ekonomi har sedan början av 2019 vuxit med 15 procent. Landets starka ekonomiska utveckling kan till viss del förklaras av en stark tillverkningsindustri, och i synnerhet av en stark läkemedelsindustri. Denna utgör 34 procent av den totala tillverkningsindustrin. Sedan början av 2019 har industriproduktionen ökat med nästan 40 procent. Mellan andra och tredje kvartalet 2024 ökade BNP med 0,9 procent, tack vare en stark utveckling inom just industrin (framför allt läkemedelsindustrin). Även bruttoinvesteringarna utvecklades i god takt.
Den norska ekonomin har rört sig i linje med den svenska. Sedan början av 2019 har den norska ekonomin vuxit med 9 procent. Mellan kvartal två och tre 2024 växte norsk BNP med 0,5 procent, vilket, i likhet med Danmark, i hög grad förklaras av en stark industriproduktion. Den norska industriproduktionen har dock varit mer eller mindre oförändrad sedan början 2019.
På grund av strukturella och konjunkturella problem har den finska ekonomin inte återhämtat sig på samma sätt som i de övriga länderna utan ligger på ungefär samma BNP-nivå som innan pandemin. Den senaste tiden har finsk ekonomi visat upp svagt positiva tillväxttal och mellan det andra och tredje kvartalet 2024 ökade Finlands BNP med 0,3 procent. Kvartalsutvecklingen förklaras till viss del av en stark exportvolym. BNP-tillväxten dämpades av hushållens konsumtion som sjönk med 0,8 procent.
Vad gäller BNP kan man konstatera att de nordiska länderna inte följer en och samma utvecklingskurva och ländernas ekonomiska utveckling skiljer sig relativt mycket åt. Kan det tänkas finnas mer likhet i inflationsutvecklingen mellan oss och våra grannländer?
Diagram 3. Inflationsutvecklingen i de nordiska länderna
Figur 3 ovan visar ländernas inflationsutveckling sedan 2021 enligt det harmoniserade indexet (HIKP)[6] som tas fram av Eurostat. Inflationstrycket i alla nordiska länder har gradvis lättat, vilket delvis förklaras av att centralbankernas räntehöjningar har fått effekt. Den senaste statistiken, som avser november 2024, visar att Danmark har lägst inflation i Norden enligt HIKP, på 1,6 procent. Högst inflation enligt HIKP, 2 procent, har Sverige. Till skillnad från BNP-utvecklingen är prisutvecklingen därmed något mer stringent för de fyra länderna.
Ekonomiska utsikter för de nordiska länderna
I vår senaste konjunkturrapport från november räknade vi med en gradvis högre tillväxt i de nordiska länderna 2025 jämfört med 2024. Den bilden står sig fortfarande. Samtliga nordiska länder har under de senaste åren präglats av inflationschock och höga räntenivåer, som dämpat den ekonomiska utvecklingen. I takt med att räntesänkningar får effekt och inflationen kommit ner tar investeringar och konsumtion fart igen i Norden. Det finns dock skillnader mellan länderna, där räntan i Norge sänks långsammare och återhämtningen därmed kommer något senare. I Finland stramas finanspolitiken åt till följd av den höga offentliga skuldsättningen, samtidigt som byggandet fortsätter vara svagt. Finland är också det enda nordiska landet som är med i eurosamarbetet och därmed inte för en egen penningpolitik.[7] De flesta bedömare räknar med att Danmark uppvisar starkare tillväxttal än Norge och Finland i år. Exporten bedöms fortsätta uppvisa fina tillväxtsiffror, samtidigt som hushållens konsumtion tar fart ordentligt.
Tabell 1. BNP-prognoser 2025 för de nordiska länderna
Ser man till konfidensindikatorer för industrin (se diagram 4) så hade våra tre grannländer en liknande utveckling under 2021 och 2022, för att därefter divergera rejält. Danmark avviker föga förvånande med en mycket mer positiv syn inom industrin än i övriga Norden. Finska industriföretag fortsätter att ha dystrare förväntningar, men indikatorn har förbättrats.
Diagram 4. Industrins konfidensindikator i de nordiska länderna
När det gäller hushållens konsumentförtroende är detta mer samstämmigt för våra grannländer, medan Sverige sticker ut med ett högre förtroende. En anledning till detta är troligen att Sveriges riksbank har varit snabbare och mer aggressiv med att sänka styrräntan. Efter rekordlåga siffror under hösten 2022 har hushållen i Norden blivit klart mer optimistiska, men sentimentet är fortfarande under historiskt genomsnitt i Norge, Danmark och Finland. I alla nordiska länder kan vi se en viss dipp i konsumentförtroendet de senaste månaderna. Indikatorerna för hushåll och företag tyder generellt på ett fortsatt dämpat ekonomiskt läge i närtid, framför allt i Norge och Finland, men bedömningen är att detta gradvis förbättras under året.
Diagram 5. Konsumentförtroende i de nordiska länderna
Veckans graf: har den nordiska storken semester?
[1] I det här nyhetsbrevet är Norden begränsat till Norge, Danmark, Finland och Sverige.
[2] De senaste årens höga inflationstakt har en tydlig påverkan på det ökade exportvärdet.
[3] Exporten av teknikindustriprodukter definieras av exporten av varor i följande SNI-grupper: 25 Metallvaror, utom maskiner och apparater, 26 Datorer, elektronikvaror och optik, 27 Elapparatur, 28 Övriga maskiner, 29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar.
[4] I BNP för fastlands-Norge som används här, inkluderas inte oljenäringen.
[5] BNP enligt marknadspris, vilket innebär att skatter och subventioner inkluderas.
[6] Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP), är precis som KPI ett kedjeindex med basår 2015. HIKP kan med fördel användas vid jämförelser mellan länders inflationsutveckling då prisutvecklingen mäts utifrån samma varukorg, vilket inte alltid är fallet om ländernas egna inflationsmått används. HIKP används bland annat av Europeiska centralbanken för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål och för att följa upp konvergenskriteriet avseende på prisstabilitet gällande medlemskap i EMU. Det harmoniserade indexet ger även jämförbara inflationsmått för de olika länderna som tar fram HIKP.
[7] Danska kronan är dock knuten till euron med en fast växelkurs.
