Svensk ekonomi inleder fjärde kvartalet svagt
Enligt SCB:s BNP-indikator sjönk BNP med 0,4 procent i oktober jämfört med i september. Produktionsvärdet, i säsongsrensade fasta priser, minskade bland både varu- och tjänsteproducenter, medan den ökade bland företag inom byggsektorn.
Hushållens konsumtion, som är en viktig drivkraft för ekonomin, minskade för andra månaden i rad och befinner sig kring samma nivå som för ungefär två år sedan. Utvecklingen tyngdes särskilt av en nedgång i hushållens konsumtion av Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon. Ett betydande positiv bidrag kom dock från kategorin Möbler, inredningsartiklar, hushållsutrustning och förbrukningsvaror, som steg med 5 procent jämfört med i september.
Det är viktigt att ha med sig att BNP-indikatorn baseras på mer begränsad och preliminär statistik och att det ofta i efterhand sker betydande revideringar. Allt annat lika innebär noteringen dock att vår helårsprognos för svensk BNP 2024 (0,6 procent) är något optimistisk.
Inflationen var oväntat hög i november
Om vi bortser från hur räntekostnaderna slår direkt mot hushållen, steg konsumentpriserna med lite drygt 1,8 procent i november jämfört med i november förra året. Detta var en tydlig uppgång från 1,5 procent i oktober och kan dessutom inte förklaras av energipriserna. Rekreations- och kulturella tjänster var en av de främsta bidragsgivarna till ökningstakten. Priserna på dessa tjänster föll markant i november 2023 och stannade sedan på en relativt låg nivå fram till sommaren 2024. Givet att prisnivån inte sjunker tillbaka från dagens nivåer, kan vi nog vänta oss att gruppen fortsätter att bidra till något högre inflationssiffror ett tag framöver.
En annan del av hushållens utgifter som fortsätter göra stort avtryck i konsumentpriskorgen är hyror och bostadsrättsavgifter. Tillsammans bidrar de med ungefär en halv procentenhet till inflationen. Bidraget kommer med största sannolikhet att vara lika stort under december. Många hyror och bostadsrättsavgifter justeras vid årsskiftet och därmed kommer bidraget till inflationen med stor sannolikhet att bli annorlunda från och med i januari.
Något att hålla ett öga på under vintermånaderna är elpriserna. Elprisbidraget till inflationen har varit nära noll de senaste par månaderna. Under föregående vecka steg dock elpriserna kraftigt i elområden 3 och 4. Om elpriserna hade förblivit höga under en längre period, hade det kunnat få stora effekter på inflationen, men sedan dess har elpriserna fallit till förhållandevis låga nivåer. Situationen i Sverige är dock som sådan att energipriserna varierar kraftigt, mycket beroende på väder, och energipriserna kommer under överskådlig framtid fortsätta göra avtryck i inflationssiffrorna.
Ingen ljusning på arbetsmarknaden
Under de senaste månaderna har läget på arbetsmarknaden fortsatt att vara bekymmersamt. Statistik från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar att sysselsättningen minskade i både oktober och november. Arbetskraften har samtidigt minskat mer än sysselsättningen, vilket har inneburit att arbetslösheten faktiskt gått tillbaka något. I november låg den på 8,3 procent. Anledningen till att arbetslösheten minskar är därmed inte att fler har fått jobb. En intressant aspekt angående sjunkande arbetskraft är att under de senaste månaderna har antalet latent arbetssökande ökat relativt mycket. De latent arbetssökande vill och kan arbeta, men eftersom de inte aktivt har sökt arbete klassificeras de inte som arbetslösa enligt AKU och står därför utanför arbetskraften. Det verkar därmed som att många av de som i statistiken står utanför arbetskraften egentligen kan och vill arbeta.
Statistik från arbetsförmedlingen bekräftar bilden av ett fortsatt svagt läge på arbetsmarknaden, då arbetslösheten enligt deras mått fortsatt att öka under de senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser uppgick samtidigt i november för första gången sedan i mars till färre än 90 000, efter att ha legat mellan 90 000-100 000 sedan i våras. Antalet konkurser fortsätter att jämfört med de senaste åren ligga på en jämförelsevis hög nivå. Hittills i år har 9773 företag gått i konkurs, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med samma period förra året. Framför allt var det under första halvåret som konkurserna var fler.
Det svaga arbetsmarknadsläget har särskilt drabbat de tidsbegränsat anställda som minskat med över 100 000 personer sedan början av 2023. Botten verkar nu vara nådd, men det finns ännu inga tecken på en tydlig vändning. Fler tillfälligt anställda är ofta ett tidigt tecken på en förbättrad arbetsmarknad. Avslutningsvis finns dock en ljuspunkt i mörkret, nämligen att antalet varsel har varit förhållandevis låga under oktober och november.
Veckans graf
Dags att byta ut bubbel mot rödtjut på nyårsfesten?
