Kronkursen har alltmer hamnat i fokus i den penningpolitiska debatten. Inte minst då den i stort sett är det enda som står i vägen för en räntesänkning under våren. Vi har just nu ett svagt konjunkturläge, stigande arbetslöshet, förankrade inflationsförväntningar och naturligtvis inte minst en snabbt sjunkande KPIF-inflation. Det innebär att de inhemska förutsättningarna är goda för en räntesänkning redan i maj, givet att inget oförutsett händer. Risken för ytterligare kronförsvagning kvarstår dock och då är styrräntans förhållande till andra centralbankers styrräntor viktig.
Förra veckan lämnade flera centralbanker runt om i världen besked om styrräntan. I allt väsentligt var dessa besked enligt förväntningarna (även om Japan höjde räntan för första gången på 17 år). Både ECB och Fed väntas påbörja sänkningar i juni och Riksbankens öppning för en sänkning redan i maj kan därför tolkas som signaler om en något mjukare penningpolitik än den som förväntas av dessa två viktiga centralbanker. Den starka ekonomiska utvecklingen i USA kan dock leda till att penningpolitiken tvingas vara mer stram än förväntat.
Kronan har också försvagats den senaste veckan och är i skrivande stund på ca 11,50 mot euron. Det är viktigt att bevaka utvecklingen av växelkursen men utan ytterligare försvagning bör den här nivån inte utgöra ett hinder för en sänkning i maj.
Riksbanken betonar vikten av inkommande data så det blir en väldigt viktig inflationssiffra som kommer innan Riksbankens möte i maj. Riksbanken lyfter särskilt risker kopplade till geopolitiska spänningar och den starkare ekonomiska utvecklingen i USA som viktiga faktorer för inflationsutvecklingen.
