Nästan hälften av de 60 miljarderna läggs på att sänka skatten på löner och pensioner, sparande på ISK-konto, bensin och flygresor. Dessa insatser påverkar framför allt hushållens köpkraft och väntas få hjulen i ekonomin att snurra lite snabbare. Regeringen prioriterar även att förstärka rättsväsendet och försvaret för att öka tryggheten i samhället. Några mindre reformer som påverkar företagssektorn är utvidgat så kallat växa-stöd, sänkt ersättningsnivå för expertskatt (se länk), förstärkningar till länsstyrelserna för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser, samt skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra arbetsmiljörisker.
Det är positivt att fokus i budgetpropositionen också ligger på mer långsiktiga strukturella satsningar inom forskning, infrastruktur och energi. Under hösten kommer både en forsknings- och innovationsproposition och en infrastrukturproposition som regeringen avsätter medel till i budgeten. En satsning som dock kommer redan nästa år inom infrastruktur är 1,55 miljarder kronor till förstärkt vägunderhåll.
Regeringen bedömer att BNP-utvecklingen förbättras både i Sverige och omvärlden under slutet av detta år. Hushållens konsumtion ökar till följd av lägre räntor och inflation, men bostadsinvesteringarna fortsätter att tynga tillväxten. Under nästa år sker en fortsatt återhämtning i svensk ekonomi, främst driven av en starkare inhemsk efterfrågan, men även en starkare export. Svensk ekonomi befinner sig dock enligt regeringens prognos fortfarande i en lågkonjunktur under 2025. Regeringens prognos för arbetslösheten ligger på 8,3 procent både i och nästa år.
Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige i år ligger väl i linje med Konjunkturinstitutets och Riksbankens, som släppte nya prognoser i veckan (se tabell nedan). För nästa år tror regeringen på en mer positiv utveckling av BNP än de båda andra, vilket bland annat beror på en starkare utveckling av investeringar och hushållens konsumtion. Prognoserna rörande arbetslöshet och inflation är väldigt samstämmiga. När det gäller det vanliga måttet för vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i, det såkallade BNP-gapet, sticker regeringen dock ut med en avsevärt mer negativ syn än de andra både i år och nästa år. Alla tre bedömares syn på svensk ekonomi är väl i linje med den prognos som Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna publicerade i början av juni.
|
|
2024 |
2025 |
|
BNP-utveckling |
|
|
|
Konjunkturinstitutet |
0,7 |
1,8 |
|
Regeringen |
0,8 |
2,5 |
|
Riksbanken |
0,8 |
1,9 |
|
Arbetslöshet |
|
|
|
Konjunkturinstitutet |
8,3 |
8,2 |
|
Regeringen |
8,3 |
8,3 |
|
Riksbanken |
8,4 |
8,4 |
|
Inflation (KPIF) |
|
|
|
Konjunkturinstitutet |
1,8 |
1,4 |
|
Regeringen |
1,9 |
1,7 |
|
Riksbanken |
1,7 |
1,6 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Regeringskansliet
Läs mer
Teknikföretagen om budgetpropositionen
Teknikföretagen om expertskatten
Regeringens budgetproposition
Konjunkturinstitutets prognosrapport
Riksbanken penningpolitisk rapport
