Nu när kylan bitit sig fast i norra Europa och vi befinner oss en bit in i januari kan utvecklingen på elmarknaden överblickas såväl för de senaste veckorna som för hela 2023. Det ökade elbehovet till följd av kylan har bidragit till att driva upp prisnivåerna under januari, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. Mest framträdande är det höga spotpriset i Finland den 5 januari, då dygnsgenomsnittett landade på hela 10 kr per kWh. Även i Sverige har prisnivåerna vissa dagar och timmar landat högt, men sammantaget är de ända långt under vad de var under rekordmånaderna 2022.
För 2023 sammantaget kan konstateras att elspotpriserna för Sverige landade på mer normala nivåer, eller 0,57 kr per kWh i södra Sverige (SE3&4) och 0,46 kr per kWh i norra delen av landet (SE1&2). Alltså långt under nivåerna 2022 och mera i linje med de lite mer normala under 2021.
Ovanpå de ovan nämnda spotpriserna kommer skatter och nätavgifter. I detta sammanhang kan nämnas att såväl energiskatten på el som elnätsavgiften har höjts från och med årsskiftet, vilket kommer synas på elräkningarna framöver.
Den svenska elförbrukningen varierar relativt kraftigt över året, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. Där framgår även att förbrukningen varit mycket hög hittills under januari. Det nordiska elsystemet har därmed priskopplat mot det kontinentaleuropeiska stora delar av månaden. Att prisnivåerna ändå inte slagit genom taket beror bland annat på att det varit relativt blåsigt över Tyskland, vilket bidragit till god produktion från vindkraften. Se den högra figuren nedan för elproduktion från vindkraft i Sverige, Danmark och Tyskland. Av figuren framgår även att det sammantaget varit relativt blåsigt under hösten och hittills under vintern.
Det kraftslag som framför allt dock kunnat växla upp när kylan bidragit till ett ökat elbehov är vattenkraften, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. Att vattenkraften kört för fulla muggar har samtidigt bidragit till att fyllnadsgraden minskat snabbt såväl i svenska som norska vattenmagasin de senaste veckorna. Blickar man tillbaka lite längre kan dock konstateras att det regniga vädret efter halvårsskiftet bidragit till såväl att vattenmagasinen kunde fyllas som till att vattenkraften kunnat producera bra, andra halvåret 2023.
Även om väder och vindar främst är i blickfånget nu, är naturgasmarknaden fortsatt av stor betydelse för elmarknaden. Därmed är det positivt att fyllnadsgraden i de europeiska gaslagren är god för säsongen. Den goda fyllnadsgraden i kombination med att vädergudarna bidragit till att minska behovet av gas för elproduktion, har även inneburit att det europeiska gaspriset fallit de senaste veckorna. Se den högra figuren nedan, där det även framgår att priset på utsläppsrätter sjunkit, vilket också inverkar positivt på de europeiska elpriserna.
Sammantaget är det tydligt att en stabilisering skett på energimarknaderna under 2023. Som Industriekonomerna påtalat tidigare innebär det samtidigt att perioden med kraftigt negativa årstakterna för energipriserna är över. Att så är fallet för elpriserna framgår av den vänstra figuren nedan, där januariprognosen utgörs av genomsnittet hittills under månaden. Inte heller råoljepriset omräknat i SEK är väsentligt annorlunda nu än för ett år sedan.
Drivmedelspriset vid pump har samtidigt fallit efter årsskiftet. Det är även lägre nu än vid motsvarande period i fjol. Orsaken är sänkt reduktionsplikt och skatt från och med första januari i år.
Under 2024 förväntas sammantaget den inflationsdämpande effekten från elpriserna utebli eftersom de förväntas ligga på ungefär samma nivå som under 2023. Det innebär att den negativa prisutvecklingen i årstakt klingar av. Drivmedelspriserna kan dock bidra med en viss inflationsdämpande effekt under 2024, främst till följd av den sänkta reduktionsplikten och skatten, även om denna effekt är klart mindre än den vi sett från elpriserna.
