Sveriges preliminära ekonomiska tillväxt för 2023 och sista kvartalet presenteras om en vecka, men det står redan nu ganska klart att den hamnar på någon tiondel upp eller ner från noll. Tillväxten för privata näringslivet förväntas visa i stort sett samma tillväxt som ekonomin sammantaget. Samtidigt ökade antalet anställda i näringslivet enligt kortperiodisk sysselsättningsstatistik med i genomsnitt 0,7 procent 2023. Vi har tidigare under fjolåret påtalat att negativ produktivitetstillväxt uppstår ibland, vilket inte är önskvärt i längden.
Anpassningen till låg eller minskad ekonomisk tillväxt på arbetsmarknaden har redan gjort sig gällande. Under andra halvåret förra året var sysselsättningstillväxten i näringslivet -0,2 procent i årstakt och för hela ekonomin +0,2 procent efter +1,5 procent respektive +1,2 procent första halvåret. Arbetsmarknaden reagerar med fördröjning i förhållande till förändring i ekonomisk tillväxt.
Sammantaget ökade antalet anställda inom industrin i genomsnitt med 0,2 procent förra året. Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika delbranscher inom industrin. Anställda i el- och energiteknik, försvar inklusive övriga transportmedel visade som vi tidigare rapporterat en rejäl tillväxt eller +8,2 procent. Även övrig teknikindustri ökade. Anställda i övriga branscher sammantaget minskade, främst livs, kemi, plast, gummi och möbelindustri följt av basindustri. För alla dessa har vi också sett minskad produktionsvolym så en anpassning av arbetsstyrkan är inte förvånande.
Ser vi till regioner var det ganska bra fart i Västra Götaland för industri och tjänstesektor. I Stockholms län ökade anställda i industrin för andra året i rad, +1,8 procent, och är Sveriges andra största industriregion. Tjänstesektorn i Stockholms län ökade i stort sett inte alls, +0,1 procent. Att industrin skulle vara ”basically gone” som en statsminister uttryckte för drygt ett tiotal år sedan är väldigt långt från verkligheten.
Hög fart visar Västernorrland och Västerbotten för både industri och tjänster. Anställda i industrin i Västernorrland ökade med hela 16,0 procent förra året och i Västerbotten med 10,9 procent. Detta är inte en slump, då industrisatsningar pågår i dessa regioner och har därmed gett positiv spin-off på andra sektorer i regionalt näringsliv. Vi är av den fräcka inställningen att kausaliteten inledningsvis gått från industrisatsningar till övrigt näringsliv. Det är inte en ny simhall eller pizzeria i expanderande regioner som initierat industrisatsningar.
Givet att inflationskampen kan vinnas finns det hopp om lite bättre ekonomisk tillväxt både i industrin och Sveriges ekonomi i år. Men då alltså arbetsmarknaden reagerar med eftersläpning förväntar vi oss lite högre arbetslöshet och minskad sysselsättning i år. På sikt kommer också arbetsmarknaden i gång särskilt om priset för anställda är det rätta.
Vi blir fler i åldern 20–64 år
I veckan presenterad Statistikmyndigheten siffor över Sveriges befolkning 2023. Låg folkökning +0,3 procent och 10 552 000 invånare på nyårsafton förr året blev utfallet. I april 2023 gjorde myndigheten befolkningsframskrivningar och i väntan på nästa framskrivning i april i år kan vi ta en titt på de senaste kalkylerna.
Ser vi till befolkning i åldern 20–64 år vilka utgör bas för merparten arbetskraften förväntas den öka med 110 000 personer mellan år 2024–2029. Åldersgruppen 20–29 år ökar med 50 000 personer. Lite udda är åldersgruppen 30–34 år som minskar en hel del, 111 000 personer. Det är ju gruppen ”köpa ännu dyrare bostad och ännu dyrare Volvo”. Hur kommer det sig?
Första halvan av 1990-talet föddes klart fler än normalt. Därefter fram till millennieskiftet var det tvärtom. Det är födda senare delen av 1990-talet som dyker upp i åldersgruppen 30–34 år 2024–2029. Ålder 35-49 år ökar mest eller 163 000 personer. ”Femtiogänget” 50-59 år krymper en del eller med 43 000, födda främst senare delen av 70-talet, medan 60-64 år ökar med 50 000.
Totalt förväntas befolkningen i åldern 20–64 år öka med 0,4 procent per år till 2029, att jämföra med exempelvis 0,7 procent i genomsnitt per år 2006–2019. Det är tveksamt om arbetskraftsdeltagande av befolkningen som uppgår till 88 procent i denna grupp kan öka speciellt mycket mer. Sverige har aldrig varit uppe i 90 procent (start 1970) och även om vi mot förmodan kommer upp dit ska tillskottet helst stuvas in i sysselsättning och inte arbetslöshet. Befolkningsprognoser är klurigt via speciella antaganden om födda, avlidna och migration men prickar hyggligt rätt. Prognosmakare för ekonomi och väderlek kan ha en del att lära av demografer.
