Det har blåst rejält de senaste dagarna och Sverige har fått ett nytt vindrekord. Detta i samband med att ovädret Ingunn dragit fram över landet. Under torsdagsmorgonen uppmättes nämligen medelvindar på 51,8 sekundmeter vid SMHI:s väderstation på Stekenjokk.
Ovädret Ingunn har även bidragit till ett nytt produktionsrekord för svensk vindkraft. När nu produktionsdata för hela torsdagsdygnet (den 1 februari) har sammanställts av ENTSO-E kan vi konstatera att vindkraften under dygnet levererade hela 275 266 megawattimmar (MWh), vilket är nytt rekord och ger en medeleffekt på nästan 11,5 gigawatt (GW) aktuellt dygn. Se den vänstra figuren nedan.
Den goda tillgången till vindkraftsel bidrog även till att elspotpriserna landade på bara några ören per kilowattimma (kWh) under torsdagsdygnet. Under morgontimmarna fram till klockan sju var de till och med negativa i hela landet.
För vindkraften innebar prisnivåerna att det fångade elpris eller capture price för kraftslaget landade på låga 6,4 öre per kWh under torsdagsdygnet. Uppgiften har beräknats genom att vindkraftens produktion multiplicerats med elspotpriset i respektive elområde timme för timme, vilket sedan aggregerats för hela landet och dygnet samt därefter relaterats till kraftslagets totala produktion aktuellt dygn. I praktiken säljs inte all elproduktion på spotmarknaden, utan den säljs till stor del via så kallade power purchase agreements (PPA), elhandelsbolag eller är prissäkrad på terminsmarknaden. Beräkningen ger ändå en indikation av det som brukar benämnas elproduktionens värde.
Vindkraften satte även ett nytt rekord för januari sammantaget, vilket framgår av den högra figuren ovan. Detta till följd av ett relativt blåsigt väder under stora delar av månaden. Med närmare 4,8 producerade terawattimmar (TWh) totalt under månaden, slogs det förra rekordet från januari 2022 – med god marginal!
Vindkraftens kannibalisering på sig själv gör samtidigt att de nya produktionsrekorden inte är odelat positiva för vidkraftproducenterna. Kannibaliseringen uppstår eftersom vindkraften, när den är tillräckligt utbyggd, kan trycka ner elpriset till låga nivåer i ett helt elområde – innebärande att den försämrar lönsamheten för sig själv när vädret är gynnsamt. Begreppet capture rate illustrerar detta, vilket vi beskrivit tidigare.
Det är tydligt hur capture rate för vindkraften fallit trendmässigt sedan början av 2020. Se den vänstra figuren ovan. För januari i år landade dock capture rate på knappt 78 procent eftersom vädret varit relativt blåsigt mera generellt under månaden. Torsdagsdygnet denna vecka är samtidigt ett exempel på vad som bidrar till den fallande trenden. Vi kan även konstatera att variationerna i capture rate varit större för norra- än för södra Sverige de senaste åren. Detta eftersom flaskhalsar ofta uppstår i elnätet ner genom landet när elproduktionen är stor i norr, vilket då kan resultera i mycket låga priser i norr när det blåser bra.
Mot bakgrund av att Sveriges elbehov sannolikt mer än dubbleras fram till 2045 krävs en kraftig utbyggnad av elsystemet. För att svensk industri ska förbli konkurrenskraftig och bidra till klimatomställningen i världen, är det centralt att utbyggnaden lyckas. Elsystemet behöver byggas ut fossilfritt, men även till en låg total systemkostnad. Potentialen i alla fossilfria kraftslag och tekniker bör då tas till vara på bästa sätt – dessutom i en rimlig mix. Att så sker är centralt även för vindkraftens lönsamhet och för en fortsatt framgångsrik utbyggnad av detta kraftslag.
