De tre sista tyska kärnreaktorerna stängdes förra helgen
Sedan några dagar tillbaka är Tyskland – för första gången på över 60 år – helt utan kärnkraft. Under lördagsdygnet (den 15 april) minskade elproduktionen från de tre återstående reaktorerna succesivt, för helt upphöra strax före midnatt. Se vänstra diagrammet nedan, där elproduktionen visas timme för timme. Reaktorerna som stängdes i lördags var Emsland i Niedersachsen (i nordvästra delen av landet) samt Isar 2 och Neckarwestheim 2 i Bayern respektive Baden-Württemberg (i södra delen av landet).
Dessa tre reaktorer var inte vilka som helst. Tyskarna hade nämligen sparat de största och bästa kraftpaketen till sist. Var och en av dessa tre reaktorer var nästan lika stora som den största svenska reaktorn, Oskarshamn 3. Sammantaget var effekten ca 4 300 MW, vilket motsvarar drygt 60 procent av hela den svenska kärnkraften. Bortfallet av planerbar produktion i elsystemet i norra Europa är alltså betydande.
Den tyska planen med sin ”Energiewende” är att fasa ut såväl kärnkraft som kolkraft ur elmixen. Detta samtidigt som elbehovet förväntas öka markant. Ekvationen är tänkt att lösas genom att stora mängder ny vind- och solkraft ska in i systemet.
Att få det att fungera i praktiken är samtidigt svårt eftersom olika kraftslag och tekniker bidrar till elsystemet på olika sätt – såväl när det kommer till att upprätthålla frekvensen i varje ögonblick som till att säkerställa effekt där och när den behövs. Att så är fallet ”glöms” alltför ofta bort – inte minst i Tyskland.
Hittills har kol och gas i praktiken växlat upp när kärnkraften växlat ner, vilket framgår av den högra figuren ovan. Att så varit fallet har inte varit optimalt vare sig ur klimatsynpunkt eller säkerhetspolitisk. Frågan är om elproduktion från kol och naturgas nu kommer att behöva växla upp ytterligare?
Det mesta talar för effekter på elpriserna
Bilden i media – av hur elpriserna kommer att påverkas av kärnkraftsnedstängningen – är blandad, såväl Tyskland som i Sverige. Det mesta talar samtidigt för att vi, allt annat lika, kan förvänta oss tydliga effekter på elpriserna. Det följer nämligen av marginalprissättningen på elområdet.
När stora volymer planerbar elproduktion försvinner – med lägre rörlig kostnad än fossil kraftproduktion – blir tillfällena helt enkelt flera när utbud möter efterfrågan på högre prisnivåer. Denna logik framgår tydligt av figuren nedan, där marginalprissättningen på elmarknaden inom EU illustreras.
För Sverige sker påverkan på elpriserna, av den tyska kärnkraftsnedläggningen, mera indirekt via utlandskablarna. Kort och gott bestämts elpriset i de svenska elområdena av den dyraste elproduktionen som är i drift inom elområdet eller via den dyraste överföringsförbindelsen som inte slagit i kapacitetstaket för export.
Ofta samvarierar elpriserna nattetid inom Sverige. Detta samtidigt som elpriserna i Sydsverige dagtid ofta samvarierar med dem i dyrare elområden utomlands, inte minst med priserna i Tyskland. Alltifrån väder och vind, tillgängligheten i den nordiska kärnkraften till vår egen efterfrågan på el, avgör i vilken utsträckning samvariationen sker (vilket vi skrivit om i Industriekonomernas nyhetsbrev många gånger tidigare).
Sammantaget innebär det faktum att Sverige relativt ofta priskopplar mot Tyskland att stängningen av reaktorerna i Tyskland kommer att påverka även de svenska elpriserna – eller kort och gott till högre svenska elpriser.
Utgå från elsystemens behov och släpp låsningarna kring olika fossilfria kraftslag
Från flera håll – såväl i Tyskland som i angränsande länder – fanns förhoppningar om att nedstängningen av de återstående tyska reaktorerna skulle gå att stoppa. Så blev inte fallet – men tyskarna har nu åtminstone inte någon kärnkraft kvar att stänga ner i landet.
Det är nu dags att lämna politiska låsningar kring olika fossilfria kraftslag runt om hela i Europa. Detta såväl när ländernas elsystem ska ställas om och byggs ut – som när EU:s elmarknadsdesign ses över.
Utgångspunkten bör generellt vara att elsystemet är till för elanvändarna och inte för enskilda kraftslag eller tekniker. Det krävs helt enkelt en rimlig balans mellan planerbara, väderberoende och flexibla resurser i elsystemen. Inriktningen bör vara att styra mot ett fossilfritt elsystem till låg total systemkostnad. Detta där de funktioner som krävs i elsystemet premieras i stället för enskilda kraftslag. Förhållningssättet bör vara teknikneutralt eftersom det på förhand är svårt att veta vilka tekniska lösningar som växer fram. Därtill krävs bland annat långsiktigt stabila förutsättningar och effektiva tillståndsprocesser.
Det är också viktigt att stå emot en ”total make over” av EU:s elmarknadsdesign, nu när denna ses över. Långtgående krav på alltifrån prisregleringar till förändringar i grunden har förts fram – inte minst från Sydeuropeiskt håll – men EU-kommissionen har stått emot. Denna typ av alexanderhugg riskerar nämligen att göra mer skada än nytta.
Mot bakgrund av utmaningarna på klimatområdet är den gröna omställningen av samhället helt avgörande. Såväl i Tyskland och Sverige som runt om i Europa är det nu dags att helhjärtat signalera att man bejakar såväl ny kärnkraft som förnybar kraftproduktion, liksom annan modern teknik som kan bidra till utbyggnaden av ett kostnadseffektivt, robust och fossilfritt elsystem. Att så sker är nödvändigt för att den gröna omställningen ska kunna genomföras i praktiken.
