I vår ekonomiska översikt som kom för snart en månad sedan konstaterade vi att det inte är mycket till tillväxt vare sig för Sveriges industri sammantaget eller Sveriges teknikindustri. Produktionsvolymen förra året ökade med drygt en procent för industrin sammantaget och med knappt en procent för teknikindustri. Den begränsade tillväxten i produktionsvolym återspeglades också i exportvolymen av varor, särskilt för teknikindustri. Rensar vi från en bedrövlig växelkursförändring och ökade exportpriser ökade exportvolymen av teknikvaror med 1,2 procent år 2022 eller i linje med förändringen i produktionsvolymen.
Totalt uppgick värdet av Sveriges teknikexport till 806 Mdr SEK förra året eller till 653 Mdr i 2015 års priser. Exporten av teknikprodukter har gått trögt en längre period och var under sista kvartalet förra året på samma nivå som under inledningen av år 2021.
Intressant är kanske det som noteras i export av teknikvaror till olika länder eller länderområden. Sedan en tid tillbaka har Norge varit den enskilt största exportmarknaden för Sveriges teknikprodukter. Tyskland och USA har krigat om andraplatsen. Exporten till Norge gick halvbra förra året, Tyskland gick inte alls som följd av begränsad ekonomisk tillväxt. Hit ökade exporten med mediokra 4,3 procent i värde. Rensar vi för prisutvecklingen blev det ett volymfall. Vinnare förra året blev i stället USA med en tillväxt på 30,7 procent i värde. En volymskattning till USA landar på i runda slängar hälften av denna tillväxt.
Inte heller exporten av teknikvaror till Kina var något att skriva hem om. Den minskade till och med eller med 1,2 procent i värde. Kina hade ju som bekant en hel del strul på hemmaplan under förra året, innan det politiska systemet gav upp skräcken för coronavirus. Som vi rapporterat tidigare har exporten till Ryssland försvunnit även om det ramlade in lite varor första kvartalet förra året. I genomsnitt minskade exporten av teknikvaror till Ryssland med 80 procent.
Värt att notera är att sammantagen teknikexport till den del av EU som fordom tillhörde östblocket nu är högre än till Tyskland eller 58,4 Mdr SEK förra året mot 58,0 Mdr till Tyskland. Öst-EU har sedan länge en något högre ekonomisk tillväxt än gamla väst-EU, inte minst för teknikindustri som haft och har en klart högre tillväxt. Tyskland har sedan länge lite ekonomiska problem. Därutöver har också industrin problem där produktivitetstillväxten i Tysklands tillverkningsindustri minskat trendmässigt sedan år 2017.
Drygt 60 procent av Sveriges teknikexport, drygt 70 procent för Sveriges totala export, är ämnad för EU/EES där det inte blir mycket till ekonomiskt momentum i år. Med lite tur kanske exporten kan öka till Kina och i någon mån till USA där båda förväntas visa lite högre ekonomisk tillväxt än Europa, i vart fall den förra. Att Sveriges teknikexport återigen skulle öka med bortemot femton procent till USA i år igen kan vi dock glömma.
När vi ändå håller på att skriva lite om export är det på sin plats att påpeka att den har ett enda syfte, vilket är att betala för importen. Detta glöms bort i de flesta sammanhang. Internationell arbetsfördelning innebär att vi använder exportintäkter för att betala för varor som vi inte kan producera eller inte till rimlig kostnad som mangofrukter, råolja eller joggingskor. År 1966 tillverkade Sverige 138 345 televisionsmottagare, 6 289 000 herrbyxor och 2 701 000 handskar av läder [Not 1]. Det gör inte Sverige idag, utan importerar merparten då andra länder har visat sig tillverka detta billigare och bättre. Det vi behöver av dessa produkter importerar vi och betalar någon exportvara, exempelvis plattvärmeväxlare som vi har bättre förutsättningar att tillhandahålla världsmarknaden.
