Sysselsättningen i näringslivet minskade med 0,2 procent tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande period förra året. Vi hade räknat med att minustecknet först skulle dyka upp sista kvartalet i år. Samtidigt ska vi komma ihåg att sådana pyttesiffror är inom felmarginalen. Det har ändå ingen större betydelse eftersom trenden är klar. Utvecklingen går som vanligt hand i hand med näringslivets rapportering av brist på arbetskraft.
Som noteras i diagrammet nedan har produktivitetstillväxten minskat i näringslivet sedan årsskiftet 2021/2022, en utveckling som inte är hållbar: Står inget exceptionellt tillväxtmirakel framför oss behövs i förlängningen en anpassning av volymen arbete vilket vi nu ser inledningen av.
Utvecklingen över antalet anställda och brist på arbetskraft inom industrin följer samma mönster som för hela näringslivet. Som vi påpekat tidigare behöver vi nyansera bilden lite för industrin. En hög ökning i antalet anställda visar energi-, el- och försvarsteknik drivet av klimatfrågan och energieffektivisering samt faktiska och befarade internationella militära konflikter. Anställda har här fortsatt upp under tredje kvartalet. I Sveriges basindustri minskar produktionsvolymen i år vilket också medför en minskning i antalet anställda. För övrig teknikindustri exkl. el och försvar har också antalet anställda börja minska men i liten omfattning.
Fallande bygginvesteringar en internationell trend som svider
Under lågränteperioden 2015–2021 krävdes det knappt ens investeringskalkyl oavsett projekt. Med dagens räntenivåer har det blivit allt svårare att räkna hem diverse investeringar i maskinutrustning eller byggprojekt. Statistikmyndigheten rapporterade i veckan senaste skörden av bygglov för tredje kvartalet. De visade fortsatt nedgång. Bostadssektorn har varit blek i snart två år, men nu kom en negativ utveckling även för andra typer av byggnader. Mången är de teknikprodukter som vänder sig till byggsektorn. Nu lever inte byggberoende teknikföretag av produkter som vänder sig till nybyggnation allena, utan även reparation, underhåll och eftermarknad vilket är en liten tröst.
Byggindustrins sämre tider är inte ett fenomen enkom för Sverige. Även i andra länder som Tyskland, Danmark, Norge och Finland syns ett likartat förlopp för bygglov med en rejäl sättning, särskilt för bostäder.
När omvärlden sviktar påverkas Sveriges export av byggrelaterade produkter negativt, inte bara teknikprodukter, utan också trävaror, cement och möbler med mera. För byggexport har Sverige lite ont om deflatorer eller ett sammantaget prisindex. Om vi ändå skalar av byggexport i kronor och ören med exportprisindex för tillverkade varor sammantaget indikerar detta att volymerna minskat rejält. Håller vi oss enbart till värde har exporten också minskat. Sveriges export av byggprodukter är inte ovidkommande på något sätt utan utgör tio procent av den samlade varuexporten. Upp till trefjärdedelar av exporten hamnar i Europa, där Norden är överrepresenterat. Lite konstiga byggstandarder sätter gränser.
