Exempel på branscher som kan sägas vara beroende av byggsektorn rör allt ifrån cement, trävaror, fästelement, tak, fönster, dörrar, balkong, VVS till elprodukter och allt däremellan. Därtill kommer också industrins investeringsvaror som används i byggsektorn samt när fastigheter väl är på plats också allt ifrån tapeter och möbler till vitvaror.
I veckan presenterades en del byggdata från främst Sverige, Tyskland, Norge och USA, fyra viktiga marknader. En global uppgång i räntor och kostnader för byggmaterial har inte direkt bidragit till lysande ekonomiska indikatorer för byggsektorn. Detta är en utveckling som pågått sedan inledningen av förra året och data för första kvartalet i år visar att den negativa trenden inte har vänt.
Antal bygglov för bostäder i Sverige började minska under första kvartalet förra året och fortsatte ner under resten av året. Siffror för första kvartalet i år visade på en fortsatt rejäl minskning eller till 8 500 jämfört med 17 200 motsvarande kvartal förra året, kalender- och säsongjusterat. Bygglov för övriga byggnader har visserligen också börjat minska något sedan toppen 2021, men här är tillbakagången ännu så länge begränsad.
Minskat antal bygglov är inget unikt för Sverige och vi ser alltså ett likartat förlopp i många andra länder. Data för bygglov är en ledande indikator för byggstarter och investeringar i byggnader och bostäder. Även om byggsektorn har en orderstock att beta av visar data ett fall i bostadsinvesteringar i Sverige med efterföljande negativa effekter på industriföretag som levererar byggprodukter av olika slag. Detta kommer att fortsätta under hela år 2023. Nedgången för annat byggande än bostäder förväntas inte bli lika djup i Sverige i år och underhåll och reparationer pågår ständigt. Det räcker ändå inte riktigt till. När prisuppgången på byggmaterial avtar och räntenivån börjar krypa tillbaka infinner sig erfarenhetsmässigt lite bättre byggaktivitet men där är vi ännu inte.
