Att BNP utvecklades något mindre svagt än vad som tidigare antytts är naturligtvis positivt men faktum kvarstår att Sveriges ekonomi sticker just nu ut som en av de svagare bland utvecklade länder. Visserligen ska man inte dra alltför långtgående slutsatser av ett enskilt kvartal men Sverige är ett av mycket få länder – Finland och Tyskland balanserade på nollstrecket - som uppvisade negativ BNP-tillväxt under andra kvartalet (se figuren nedan till vänster).
Eftersom BNP hoppar en hel del mellan kvartalen kan det vara en poäng att studera hur olika ekonomier utvecklats sedan den penningpolitiska åtstramningen inleddes i början av 2022. Det är uppenbart att Tyskland och Sverige är de länder i vårt urval som sammantaget gått svagast under perioden medan det notoriska ”sorgebarnet” Japan gått absolut starkast (se bilden ovan till höger); Tysklands BNP har krympt marginellt, Sveriges är på samma nivå medan Japans är cirka tre procent högre än i utgångsläget.
Sverige: Svagt över hela linjen
Fokuserar vi på de svenska detaljerna befästs bilden av en utbredd svaghet inom privat sektor. Bilden nedan till vänster visar att både hushållens konsumtion och exporten föll i kvartalstakt. Konsumtionen rasade även i årstakt med drygt tre procent medan exporten fortfarande var högre än för ett år sedan. Näringslivets fasta investeringar var visserligen oförändrade över kvartalet med rasade hela fem procent jämfört med andra kvartalet 2022. Något som gav ekonomin lite stöd var offentlig konsumtion som växte 0,5 procent/2,6 procent.
Den utbredda svagheten är även tydlig om vi studerar ekonomins produktionssida (se bilden nedan till höger). Såväl tjänsteproduktionen, byggandet som tillverkningsindustrin uppvisar negativa kvartalstakter.
Svaga hushåll tynger svensk ekonomi
Svensk ekonomi framstår således som något av ett sorgebarn under det senaste året, frågan är då vilka faktorer som främst ligger bakom den relativt svaga svenska utvecklingen? Bilden nedan till vänster visar att fasta investeringar visserligen inte har rosat marknaden men inte sticker ut som särdeles svaga. Samma slutsats kan dras gällande den svenska exporten som gått hyfsat stark relativt många länder i vårt urval (se bilden nedan till höger).
Problemet för svensk ekonomi står i stället främst att finna hos hushållen, vars konsumtion sammantaget fallit med över tre procent sedan andra kvartalet 2022. I övriga länder – med undantag av Finland som rapporterar en marginell minskning - har hushållens konsumtion ökar något under perioden (se bilden nedan).
Varför har då svenska hushåll hållit så hårt plånboken det senaste året? Spontant svarar säkert många att det beror på den höga inflationen som ätit ur hushållens köpkraft och detta är självklart en förklaring (se bilden nedan till vänster). Jämför vi med andra länder har dock realinkomsterna utvecklats ännu svagare i Danmark och Finland.
Med undantag av Danmark sticker i stället Sverige ut i ett annat avseende. Hushållens höga skuldsättning som andel av disponibel inkomst (se bilden ovan till höger). Detta betyder allt annat lika att de kraftiga räntehöjningar som genomförts i många länder inklusive Sverige, tenderat att slå hårdare i vårt land. Dessutom har förmodligen profilen på de svenska hushållens bostadslån inneburit att räntehöjningarna får ett kraftigare genomslag än i motsvarande i andra länder. På annat håll i veckans nyhetsbrev gräver vi djupare i de svenska hushållens räntekänslighet och vad den kan betyda för utvecklingen för svensk ekonomi framöver.
