Dataserierna över förväntad produktionsvolym var uppskruvade till max i februari 2022 för att sedan minska kraftigt som följd av olika faktorer, eller Rysslands krigsföring, ränteuppgång och fram till för några månader sedan utpressningsnivåer vad gäller el- och energipriser. Som noteras nedan i diagrammet är lagercykeln och industriproduktionens tillväxt ”motvalls”. Lager av färdiga varor behöver avvecklas framöver vilket håller tillbaka tillväxten i industriproduktion. Samma förlopp mellan lager och produktion gäller också för Sveriges tillverkningsindustri.
Hushållens stämningsläge är särskilt intressant för tillfället. Konsumentförtroendet var tidigare kört i botten både i Sverige och i stort sett i alla länder som på olika sätt mäter hushållens väl och ve. När en del faktorer påverkat hushållen negativt börjat att klinga av har också konsumentförtroendet visat ett mindre negativt utfall.
Konsumentförtroendet för Sveriges del uttryckt enligt det svengelska ordet consumer confidence indikatorn har klättrat uppåt sedan botten vid årsskiftet 2022/2023. Den ligger dock fortfarande klart lägre än normalindex 100. Med färska löneavtal och där både faktisk och förväntad inflation avtagit räknar hushållen med att egen ekonomi kommer att se lite bättre ut det kommande året även om också detta delindex inte är på rätt sida normalindex.
När hushållen tillfrågas om det är läge just nu att köpa kapitalvaror exempelvis möbler, vitvaror eller flashiga telefonapparater utan tillhörande kopparkabel är detta index samtidigt på den lägsta nivån sedan serien startade år 1996. Denna typ av konsumtion är inte prio ett för tillfället. Andra kapitalvaror som också tryckts tillbaka är hushållens konsumtion av personbilar ämnad för framförande på väg som minskat 34,6 procent perioden januari–maj 2023 jämfört med motsvarande period förra året. I maj stannade dock nedgången vid -28,5 procent i årstakt. Denna tillbakagång kan inte enbart tillskrivas diverse förändrade subventionssystem av batteribilar utan också att det är svårt att räkna hem inköp av personbilar till rimliga kostnader som enligt många är en följd av orimliga priser och kalkylräntor.
När vi ändå är inne på inflationsförväntningar som de mäts i Konjunkturinstitutets undersökning har dessa avtagit. Noterbart i diagrammet nedan är att det är en systematisk skillnad mellan hur företagen i näringslivet bedömer inflationen kommande året jämfört med hushållen. Hursomhelst, oavsett vem som mäter, på vilket sätt eller vem som svarar på frågan har inflationsförväntningarna minskat något som vi alla och inte minst Riksbanken kan glädjas åt.
Pessimismen växer bland inköparna
Inköpschefers index visade inte direkt några muntra siffror för maj månad. I Sverige föll totalindex till 37,5 eller klart under normalindex 50. Utfallet är nästan på coronanivå när detta virus härjade som mest. Oaktat denna period är index 37,5 det lägsta sedan finanskrisen 2008-2009. Särskilt illa var utfallet i index för orderingången.
Index har minskat trendmässigt i över ett år för i stort sett alla länder. I maj noterades låga nivåer för Storbritannien på 46,9, Österrike 39,7, Tjeckien 42,8, Nederländerna 44,2 samt Tyskland på 43,2. Det är alltså inte så att Sverige sticker ut på något sätt utan en mindre gynnsam utveckling för industrin globalt är fallet just nu. Vi gläds åt index i Turkiet som håller sig över index 50 och Indien med index 58,7 vilket för det stora folkrika landet i Asien är den högsta nivån sedan oktober 2020. Indien är ett slutet land med horribel handelspolitik. Men då BNP-tillväxten för första kvartalet i år presenterades i veckan och som visade en tillväxttakt på 6 procent är kanske utfallet i inköpschefernas index inte förvånande.
