I veckan publicerades svensk BNP-statistik för första kvartalet. Resultatet överraskade något med en svagt uppåtgående trend jämfört med kvartalet innan. Det var främst lagerinvesteringar och den starka varuexporten som drev på den positiva utvecklingen. Men bilden är splittrad. Samtidigt som exporten, lagerinvesteringar och den offentliga konsumtionen (som bland annat är inköp av varor och tjänster inom stat, region och kommun) steg var en komponent extra hårt ansatt: hushållen.
Hushållens konsumtion minskade med 1,2 procent jämfört med sista kvartalet föregående år (gråmarkerad del i grafen nedan). Den minskade konsumtionen beror på flera olika saker, inte minst den höga inflationstakten och ökande boendekostnader till följd av högre räntor.
Vid en närmare jämförelse av de ingående kategorierna som ingår i hushållens konsumtionsutgifter ser vi att det största bidraget kommer från transporter och detaljhandel med service av motorfordon. Det stämmer väl överens med Konjunkturinstitutets indikator, för hushållens inställning till inköp av kapitalvaror de kommande 12 månaderna Den dök redan i början av 2021 och har sedan dess legat på ovanligt låga nivåer. Även antalet nyregistrerade motorfordon har minskat rejält under årets första kvartal, med -9,2 procent[1] jämfört med samma period föregående år.
De ingående kategorierna har uppvisat genomgående negativa resultat, som dock balanserades upp av två poster, främst av hälso- och sjukvård samt något av rekreation och kultur. Ökningen i kategorin hälso- och sjukvård beror på förändrade patientavgifter och ett ökat högkostnadsskyddsbelopp[2]. Den mindre ökningen inom rekreation och kultur kan även den tänkas bero på ökade priser inom branschen, som skett till följd av en högre inflation. under årets första kvartal.
Att hushållens konsumtionsutgifter har sjunkit kan som sagt även förklaras av den sjunkande disponibla inkomsten samt hushållens räntenetto. Hushållens reala disponibla inkomst har minskat med drygt 15 miljarder kronor från första kvartalet 2022 till första kvartalet 2023, vilket innebär en minskning med drygt 3 procent. Det är den största procentuella minskningen mellan ett år som påvisats sedan början av 2000-talet.
På samma gång som hushållens disponibla inkomst har minskat har även skillnaden mellan inkomster och utgifter från räntor ökat. Skillnaden mellan ränteinkomsterna och ränteutgifterna har ökat på grund av att bolåneräntor och andra låneräntor har ökat i snabbare takt än hushållens inlåningsräntor har ökat. Sedan början av 2000-talet har räntenettot aldrig varit nere på så låga nivåer.
Sammanfattningsvis är det inte konstigt att det är hushållens konsumtionsutgifter som tar stryk för första kvartalet 2023. Under drygt ett år har hushållen märkt av en hög inflation och de högsta räntenivåerna på drygt 10 år. På totalnivå stärks BNP bland annat av en ökad export, som delvis kan förklaras av den svaga kronan, och att antalet sysselsatta ökade i hela ekonomin.
[1] Mobility Sweden: Privatmarknaden för personbilar dök kraftigt under årets första kvartal MobilitySwedend
[2] Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Patientavgifter | SKR
