Stabiliserade naturgas- och elpriser
Nu när exakt ett år har gått sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina kan vi konstatera att läget på den europeiska energimarknaden stabiliserats. De nederländska TTF-terminerna, som utgör riktmärke för hela den europeiska gasmarknaden, handlas nu för ca 50 euro per MWh. Det är förvisso drygt dubbelt så högt som normalt, men långt under topparna på flera hundra Euro per MWh under 2022. Se den vänstra figuren nedan. Man får blicka tillbaka till ända till början av september 2021 för att hitta en lika låg nivå för ”Front-Month”-terminen.
Även elpriserna har varit något mera rimliga efter årsskiftet än under rekordmånaderna i fjol. Stabiliseringen innebär en välbehövlig lättnad för europeiska hushåll och företag.
Succesivt förbättrad tillgänglighet i den franska kärnkraften och mera vindkraftsproduktion är bidragande förklaringar, vilket illustreras i figurerna nedan. Kärnkraften i Norden går samtidigt fortfarande inte för fullt. Ringhals 4 har stått stilla sedan incidenten med tryckhållaren i slutet av augusti, men beräknas starta den 19 mars. Därtill står den nya finska reaktorn Olkiluoto 3 stilla och den fortsatta provdriften av den skjuts hela tiden fram. Senaste budet är (i skrivande stund) att elproduktionen ska återupptas den 13 mars. Om båda dessa reaktorer kommer i gång igen under mars, kommer läget på den nordiska elmarknaden att förbättras. Utvecklingen på naturgasmarknaden är samtidigt den viktigaste förklaringen till elprisernas utveckling, vilket vi återkommer till.
LNG har ersatt rysk naturgas och gaslagren är välfyllda
För ett år sedan när ryska stridsvagnar rullade över gränsen till Ukraina, såg det mörkt ut på energiområdet. Över 40 procent av gasflödet till EU kom från Ryssland och fyllnadsgraden i de stora underjordiska europeiska gaslagren var lägre än vanligt. Vissa anläggningar gapade nästan helt tomma. Det kanske mest uppmärksammade fallet är det tidigare Gazprom-kontrollerade lagret Rehden i Tyskland som inte fylldes alls inför den föregående vintersäsongen. Detta sannolikt för att Ryssland ville vässa sitt energivapen – som uppladdning inför invasionen.
Nu är dock gaslagren välfyllda för säsongen, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. På mindre än ett år har EU därtill nästan helt lyckats ersätta flödet genom rören från Ryssland mot gas från andra håll. Merparten har ersatts av flytande naturgas (LNG). Se vår artikel LNG är på god väg att ersätta den ryska naturgasen från i september för ytterligare detaljer och definitioner av gaskorridorer etc.
Att EU så snabbt klarat att bygga ut infrastruktur för mottagning av LNG, lyckats säkra gasleveranser och även fylla gaslagren inför denna vinter är en imponerande bedrift. För ett år sedan tvivlade många bedömare på att det alls var möjligt.
Tydlig samvariation mellan gaspris och elpriser
Åter till kopplingen mellan naturgasen och elpriserna. Som vi beskrivit i tidigare nyhetsbrev innebär marginalprissättningen på elmarknaden kort och gott att elpriset i ett elområde bestäms av den dyraste elproduktionen i drift eller via den dyraste exportförbindelsen som inte slagit i kapacitetstaket. Eftersom gaskraften regelmässigt har högst rörlig produktionskostnad, sätter vanligtvis den priset på marginalen. Det som avgör hur högt priset blir är gaspriset.
Som framgår av den vänstra figuren nedan är samvariationen närmast total mellan gaspriset och det tyska elpriset. För södra Sverige finns motsvarande samvariation men på en lägre nivå, eftersom priskopplingen bryts när exportkablarna från Sverige till dyrare grannländer är fullmatade.
Mot bakgrund av dessa samband och vår bedömning om gasprisernas utveckling konstaterade vi i en artikel i november att de tyska elpriserna skulle kunna landa på drygt 2 kr per kWh samt de sydsvenska på knappt 1,5 kr per kWh. Nu när vi kan överblicka nästan hela vinterperioden (december-februari) visar det sig att priserna i genomsnitt hamnade nästan exakt på dessa nivåer. (Eller närmare bestämt 1,8 kr per kWh i Tyskland och 1,5 kr per kWh i södra Sverige). Detta visar att man bör sikta in sig på gasmarknaden för att förutse elprisernas utveckling.
Sannolikt negativa årstakter för elpriserna framöver
Det faktum att gasmarknaden stabiliserats i kombination med att såväl fransk som nordisk kärnkraft förhoppningsvis snart är på banan igen, indikerar att vi kan hoppas på ytterligare något ännu lägre elpriser framöver. Förutom att bidra med en fortsatt välbehövlig lättnad för europeiska hushåll och företag skulle det också bidra till att pressa ner den höga inflationen runt om i Europa.
Faktum är att vi oavsett om elpriserna fortsätter att sjunka eller ligger kvar på dagens nivå kommer att få se negativa årstakter för elpriserna såväl i Tyskland som i södra Sverige framöver. Det handlar nämligen om ren matematik nu när årets prisnivåer möter de höga nivåerna vid samma tid föregående år. I högra figuren ovan har vi gjort en modellering där vi lagt in motsvarande prisnivå som under januari och februari i år under hela resterande del av 2023. Som framgår av figuren blir årstakterna då tydligt negativa under hela resterande del av året. Utvecklingen kommer samtidigt givetvis vara betydligt mera volatil än så – inte minst till följd av vädergudarnas nycker, nu med alltmer väderberoende kraftproduktion i elsystemet.
Avslutningsvis – energivapnet är vridet ut Putins händer
När Ryssland för ett år sedan inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina hade Kreml laddat för att utnyttja det europeiska gasberoendet för att tvinga fram eftergifter. Att EU snabbt lyckades frigöra sig från den ryska gasen var därmed helt centralt såväl för vår energiförsörjning som av säkerhetspolitiska skäl. Det sistnämnda inte minst så att vi fullt ut kan stödja Ukraina som kämpar såväl för sin egen frihet som för upprätthållandet av den europiska säkerhetsordningen.
Ryska förhoppningar fanns troligen om att energisituationen skulle bli desperat inom EU under vintern. Så blev inte fallet. Ett år efter det att Kreml lät bomber och raketer börja regna över Ukraina kan vi i stället konstatera att energivapnet nu är vridet ur Putins händer.
