Stigande globala räntor och minskad köpkraft för hushållen har slagit negativt mot efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror som fossilfordon och IT-hårdvara. Nedgången i antalet bygglov för bostäder som följd att det blir allt svårare att räkna hem olika byggprojekt till nuvarande räntenivåer har slagit och kommer att slå mot vitvaror, trävaror, möbler eller andra byggprodukter.
Positivt är dock att det finns en del branscher och produkter med hög eller mycket hög efterfrågan. De utgörs främst av försvarprodukter, energiutrustning och batterifordon. Det sistnämnda gäller exklusive Sverige. Här visar data från Mobility Sweden att registreringar på fysiska personer har minskat rejält jämfört de fem första månaderna i år med samma period förra året.
Ser vi till den höga efterfrågan på försvarsprodukter och energiutrustning återspeglas detta i ökad efterfrågan på arbetskraft i dessa branscher. Som Teknikföretagen tidigare rapporterat har antalet lediga platser ökat med bra fart. Data för maj som kom i förra veckan visar återigen ett rejält uppsving särskilt för elteknisk industri där energiprodukter återfinns.
Hela 750 lediga platser anmäldes till elteknisk industri i maj (säsongrensat) en siffra som inte tidigare uppmätts. Genomsnittet per månad år 2010-2019 (innan corona) var på knappt en tiondel av denna nivå. Även lediga platser till övrig transportmedelsindustri som domineras i stort sett helt och hållet av försvarfordon för luft eller land noterar en trendmässig ökning av lediga platser.
Övriga branscher i teknikindustri är fortsatt på det sluttande planet där lediga platser minskat i stort sett månad för månad sedan toppen i juli förra året. Därmed går utvecklingen enligt skolboken då ekonomisk tillväxt sackar både globalt och i Sverige samtidigt som teknikföretag sammantaget rapporterar lägre brist på arbetskraft.
Om allt vore perfekt – då skulle heta branscher lättare få nya medarbetare
Att övrig teknikindustri än elteknik och försvarsprodukter går trögare är lite cyniskt uttryckt ljuv musik. Det skulle i teorin innebära att resurser över en natt skulle kunna flytta från sektorer med lite dåliga eller halvdåliga utsikter till de två ovan nämnda branscherna. Nu fungerar inte den så kallade resursallokeringen så smidigt i praktiken, särskilt inte i Sverige. Institutionella trögheter på arbetsmarknaden medför att det inte går så fort. Majoriteten av förädlingsvärdet i elteknik och försvarsprodukter skapas därutöver utanför Sveriges tre största arbetsmarknader inklusive Stureplan och Lindholmen.
Flytt till mindre exotiska städer eller kommuner i Sverige kan från ett individperspektiv vara fyllt av vad ekonomer kallar disutility. Partner, barn och kanske till och med svärmor ska eller vill följa med där partnern också kan behöva sitt värv. Skolgång, fritidsaktiviteter, rimliga bostäder, privat och kommunal service ska finnas tillgängligt. Hursomhelst hoppas vi att branscher med förväntat bra framtidsutsikter, inte nödvändigtvis bara energi- och försvarsprodukter, kan få sitt arbetskraftsbehov tillgodosett.
