Som bekant har lägre energipriser bidragit en del på senare tid även om november inte var någon bra energimånad jämfört med oktober. Inflationen enligt båda måtten har avtagit ordentligt jämfört med inledningen av 2023. Exempelvis visade båda måtten en prisökningstakt på ca 9,4 procent i februari i år.
Fall i priserna – med anomali
KPI innehåller säsongsvariationer. Jämför man en aktuell månad jämfört med motsvarande månad ett år tidigare försvinner vanligtvis en del variationer men slumpstörningar eller andra effekter från exempelvis konjunkturen kvarstår. Jämför man en månad med efterföljande månad uppkommer alltså ofta prisförändringar som beror på säsongen. Hur stor säsongseffekten blir beror på månad.
Mellan oktober och november minskade KPIF exklusive energi av sällan skådat slag för att vara november eller med 0,5 procentenheter varav en del men inte allt är en säsongseffekt. I övrigt var det IT-hårdvara, teleutrustning, vissa hushållsvaror samt paketresor som minskade mer i november mot oktober jämfört med en normal novembermånad. Vi noterar också att växelkursen stärktes något i november från oktober och har antagligen bidragit till pyttelite lägre importpriser. Paketresor påverkas av växelkursen. Det betyder inte att paket reser, utan kan likställas med gamla hederliga charterresor till fjärran land. För IT-hårdvara och teleutrustning m.m. kan speciell så kallad svart fredag som återkommer varje år ha bidragit särskilt mycket.
Skulle senaste månadsförändring för KPIFE fortsätta månad för månad fram till november nästa år skulle detta index minska med omkring 6 procent i november nästa år jämfört med i år. Inte troligt!
Inflationstrycket avtar och Sveriges inflation börjar röra sig mot inflationsmålet även om det kommer att hoppa lite i siffrorna framöver.
Tjänstepriser ändras med fördröjning och vissa mer sällan
KPI för tjänster exklusive boende ökar fortfarande rätt mycket i årstakt även om ökningstakten hoppade ner till sex procent i november. Som högst låg den på 6,9 procent i februari i år. Men som Industriekonomerna tidigare har skrivit om är det tydligt att vissa priser stigit snabbt och mycket medan andra – som tjänstepriserna – började öka med fördröjning (se diagram nedan).
Många delsektorer inom tjänstesektorn har indexerade affärsavtal. Indexeringen består i att priserna följer konsumentprisindex och/eller någon form av lönekostnadsindex. Prisförloppet för tjänster är därmed inte speciellt förvånande när priser når konsumentledet. När inflationen faller tillbaka och löneökningarna, i vart fall enligt avtal, växlar ner nästa år slår det rimligtvis igenom på tjänstepriser. I enligt med våra tidigare analyser bör därmed även tjänsteprisernas ökningstakt fortsätta att falla tillbaka. Sannolikt växlar den ner till runt tre procent om ett år. Lite högre alltså än snitt på drygt två procent mellan 1995 och 2021 (se figur 4.). En högre prisökningstakt är helt möjlig då KPIF-inflationen i genomsnitt låg runt 1,5 procent under den perioden, alltså under inflationsmålet. Ska ”centralbankare” då vara nöjda behöver dock prisökningstakten på varor och energi ligga lägre om ett år. Det borde inte vara något problem. Dessa ökade under perioden 1995–2021 med endast cirka en halv procent i genomsnitt i årstakt (se figur 4).
