Bilden är dock inte helt enhetlig och det är energipriserna som fortsätter hålla nere PPI på total nivå. Det beror på att energipriserna, som var ovanligt höga förra hösten, nu är tillbaka på mer normala nivåer. Effekten från energipriserna beror därmed på baseffekter.
Samtidigt som energipriserna håller nere årstakten på producentprisindex går flera undergrupper till PPI i motsatt riktning och stiger jämfört med samma period föregående år. En av undergrupperna som stiger, som även påverkar den svenska teknikindustrin i stor utsträckning, är insatsvaror – vilket inte minst syns i grafen nedan till höger.[1] På ett år har insatsvaror tillverkade i Sverige samt importerade varor inom teknikindustrin ökat med 5,8 procent. Detta ska dock sättas i relation till årstaktsförändring som uppvisades under sommaren och hösten 2021, då årstakten för ökningen av producentpriserna var 26 procent.
Det vi vet sedan tidigare är att utvecklingen för producentpriserna påverkar konsumentpriserna. Sambandet är mycket tydligt i grafen nedan till vänster, där utfallet för inflationen enligt KPIF och inflationen enligt en enkel regressionsmodell som har förklarande variabler som PPI för konsumentvaror och tjänster, presenteras. Med den senaste PPI-statistiken på plats är det därmed rimligt att anta att även inflationen kommer sjunka framöver.
Ur ett internationellt perspektiv är trenden med stigande priser på insatsvaror ovanligare, speciellt om man jämför med flera länder i Europa, vilket syns i grafen nedan till höger. I Tyskland, Frankrike samt Eurozonen i stort sjunker producentpriserna för insatsvaror. I Sverige går utvecklingen i motsatt riktning, vilket kan förklaras av den svaga svenska kronan. Förändringar i den svenska valutakursen påverkar export- och importpriserna. Den svaga svenska kronan gör det därmed dyrare för svenska företag att köpa insatsvaror från utlandet, något som företag inom teknikindustrin gör i stor utsträckning.
Sammanfattningsvis fortsätter PPI sjunka i årstakt, men den fortsatt stora nedgången beror till stor del på effekterna av energipriserna som nu är betydligt lägre jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen av de svenska priserna på insatsvaror skiljer sig jämfört med priserna på insatsvaror i närliggande länder, vilket gör att svenska företags konkurrenskraft kan tänkas påverkas, till det sämre.
[1] Insatsvaror utgörs främst av malm, trävaror, massa, papper, baskemikalier, gummi- och plastprodukter, stål och metaller, metallvaror, elektronik och elektronikkomponenter samt fordonskomponenter.
