Branscherna som representeras av Teknikföretagen[1] har haft en starkare utveckling det senaste halvåret, jämfört med PPI på total nivå[2]. Detta visualiseras i grafen nedan. De SNI-grupper som har haft svagast månadsutveckling, sett till PPI på total nivå[3], är SNI 35.14 Handel med elektricitet, SNI 17 Papper och pappersvaror samt SNI 19.2 Raffinerade petroleumprodukter i topp. Enligt samma indelning har SNI 16 Trä och varor av trä haft starkast utveckling.[4]
Den starka utvecklingen för teknikföretagens branscher börjar dock i de flesta fall avta, jämfört med för förra årets starka utveckling, och går därmed i linje med utvecklingen på PPI på total nivå. För att den årliga tillväxttakten ska överträffa 2021 och 2022 års höga nivåer kräver det att indexet är högre än föregående period, vilket är osannolikt. Att även PPI för teknikföretagens branscher börjar avta syns inte minst i grafen nedan.
I förra veckans nyhetsbrev analyserade vi korrelationen mellan producentprisindex och konsumentprisindex.[5] Vi avhandlade även hur producentprisindex tidigare har gett en indikation på hur konsumentprisindex kommer att utvecklas. Utifrån förra veckans resonemang samt med kunskapen om att PPI börjar minska är det därmed rimligt att anta att även inflationstakten enligt KPI kommer att börja avta framöver.
För att förstå vad som kan förklara förändringstakten i KPI har en enkel statistisk analys tagits fram. Då KPI innefattar prisobservationer både för varor och tjänster blir en regressionsanalys med endast producentprisindex för varor som ensam oberoende variabel något tunn. För att komplettera bilden valde vi därför att inkludera även producentprisindex för tjänster. Med den senaste statistiken på plats kan vi därmed fortsätta analysen genom att titta på hur väl producentprisindex för varor[6] (PPI) och tjänster[7] (TPI) kan prognostisera den framtida inflationstakten enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF).
Modellens utfall följer det faktiska utfallet någorlunda väl, något som går att se i figuren nedan. Visst finns det skillnader i utvecklingen mellan prognos och faktiskt utfall men nivåerna samt förändringarna i inflationstakten enligt KPIF stämmer överens på en övergripande nivå. Inte minst de senaste årets ovanligt höga inflationstakt enligt KPIF var svår att förutspå. Det gäller inte endast vår modell utan såväl centralbanker som andra makroanalytiker gjorde liknande bedömningar.
Genom att låta tillväxttakten för såväl PPI som TPI vara oförändrade enligt de senaste indexnivåerna får vi en prognostiserad inflationstakt enligt KPIF. Enligt vår statistiska analys kommer sjunkande tillväxttakter i PPI och TPI, som bland annat beror på lägre råvarupriser och lägre priser för tjänster som till exempel transport och magasinering, ha stor påverkan på inflationstakten enligt KPIF. Det innebär att, om vår regressionsanalys stämmer och inget oförutsett händer, kommer inflationstakten enligt KPIF sjunka i slutet av 2023 samt under 2024. Men om det är något vi lärt oss senaste tre åren är det att oförutsedda händelser kan ställa allt på sin spets och ge tvära kast – även för de mest beprövade prognoserna och modellerna.
[1] Teknikföretagens branscher omfattas av SNI 25-30 + 30.
[2] SNI 01-39
[3] Sett till de SNI-grupper som har haft störst bidrag i procentenheter till den totala PPI-förändringen på hemmamarkandsprisindex
[4] Se Prisindex i producent- och importled, april 2023: Månadsutvecklingen för producentprisindex sjönk till följd av lägre energipriser i april 2023 (scb.se)
[5] Se Teknikföretagens artikel När visar sig fallande producentpriser i minskad inflation? (teknikforetagen.se)
[6] PPI enligt grupperingen Main Industrial Groupings, Consumer Goods (MIG_COG)
[7] TPI på totalnivå