Konsumentprisindex, inflationstakter och harmoniserade index
Det finns flera sätt att beskriva prisförändringarna för konsumtionsvaror och tjänster som hushåll köper. Konsumentprisindex, inflation och harmoniserade index är några av begreppen som används för att förklara prisförändringar. Det finns även tydliga kopplingar mellan producentprisindex och konsumentprisindex. Utvecklingen för producentpriserna har till exempel historiskt varit en indikation på kommande konsumentprisutveckling.
Konsumentprisindex (KPI) är ett kedjeindex som utifrån ett basår (år 1980 = 100 för KPI) beskriver den aggregerade prisförändringen år efter år. I april 2023 uppgick KPI till 399,93. KPI används bland annat i reglering av olika avtal och ekonomiska analyser. Skatter och offentliga utgifter har ofta en direkt eller indirekt koppling till KPI.
Inflationstakten enligt KPI är, till skillnad från KPI, en beskrivning av den aggregerade prisförändringen jämfört med samma period föregående år. I april 2023 var inflationstakten enligt KPI 10,5 procent, jämfört med april 2022. Det innebär att det är ett relativt tal som beror på jämförelseperiodens prisnivå.
Konsumentprisindex och inflationstakten kan även den beskrivas på olika sätt, beroende på vilka ”produkter” som ingår i beräkningen. Tre vanligt förekommande inflationstaktsmått är KPIF, KPI-XE och HIKP.
Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) är en variant av KPI där de direkta effekterna av förändrade räntesatser på bostadslån hålls konstant. Det innebär att ränteförändringarna som påverkar konsumenternas räntekostnader för bostadslån inte inkluderas. Förändringarna av konsumenternas räntekostnader kan till stor del förklaras av förändringar i styrräntan som sätts av Riksbanken.
KPI och KPIF påverkas även av korgeffekten, vilket innebär att indexen tillåter substitution mellan varor. Substitution mellan varor innebär att konsumenten fördelar om sina köp på grund av olika prisförändringar mellan liknande varor. Ett exempel är om priset på pasta stiger ökar efterfrågan potatis och ris, vilket innebär att konsumenten väljer att köpa, substituerar, pasta mot potatis och ris. När konsumenten ändrar om sitt köpbeteende på grund av relativprisförändringar viktas fördelningen i KPI-korgen om. I exemplet ovan innebär det att pasta får en mindre viktandel samtidigt pasta och ris får en högre.
KPIF är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet i Sverige. Anledningen till att Riksbanken väljer att fokusera på KPIF är att i KPIF exkluderas eventuella förändringar av styrräntan som skulle kunna innebära ökade räntekostnader för konsumenterna. När Riksbanken höjer styrräntan, höjs även räntekostnaderna för hushållen. Det i sin tur innebär att hushållens boendekostnader blir högre, vilket innebär att konsumentprisindex stiger. Genom att analysera KPIF kringgås dubbelräkningen av hushållens ökade räntekostnader, vilket ger Riksbanken en mer korrekt bild av prisförändringen för varor och tjänster som hushåll köper. Inflationstakten enligt KPIF var 7,6 procent för april 2023, jämfört med april 2022.
Konsumentprisindex med fast ränta exklusive energi (KPIF-XE) är en variant av KPIF där prisutvecklingen på energipriser exkluderas. Inflationstakten enligt KPI-XE var 8,4 procent i april 2023 jämfört med april 2022.
Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP), är precis som KPI ett kedjeindex med basår 2015. HIKP används bland annat av Europeiska centralbanken för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål och för att följa upp konvergenskriteriet avseende på prisstabilitet gällande medlemskap i EMU. Det harmoniserade indexet ger även jämförbara inflationsmått för de olika länderna som tar fram HIKP. Eurostat tar även fram ett proxy-HIKP för USA.
En av de främsta skillnaderna mellan KPI och HIKP för Sverige är att för HIKP sker indexkedningen vid december. För KPI sker indexeringen för helår, vilket innebär att man multiplicerar ihop årliga länkar, för hela året och avslutar med en länk för aktuell månad som jämförts med helåret två år tillbaka. För HIKP sker kedjningen i december, vilket innebär att man multiplicerar ihop årliga länkar utifrån värdet i december och avslutar med en länk för aktuell månad som jämförs med föregående decembervärde.[1] Ytterligare en skillnad mellan KPI och HIKP är att HIKP inte inkluderar boendekostnader.
Skillnaden mellan HIKP och KPI är liten och de följer varandra. Den största skillnaden registrerades i slutet av december 2022. Skillnaden kan till stor del förklaras av att boendekostnaderna inte inkluderas i HIKP. Det ser man inte minst när man jämför HIKP och KPIF, där skillnaderna är mycket små. Vid en jämförelse mellan Sverige, Euroområdet (EU 20) och USA framgår det att Sverige följer Euroområdets inflation men att inflationen i USA ligger något före både Euroområdet och Sverige. Detta har Teknikföretagens ekonomer analyserat vid ett flertal tidigare tillfällen, senast i analysen ”Divergerande inflationsförlopp över Atlanten[2]. Även skillnaderna mellan inflationstakten i Sverige och Europa har analyserats, något som Teknikföretagens ekonomer skrev mer om i mars 2023.[3]
Korrelationen mellan KPI och PPI
Prisförändringar för konsumtionsvaror kan ofta härledas till prisförändringar i producentled. Producentprisindex för varor visar den genomsnittliga prisutvecklingen i producent- och importled. Priset som mäts är det pris som svenska producenter får när de säljer sin produkt (i första distributionsledet) eller det pris som köparen betalar när produkten kommer in i Sverige (i första inköpsledet). Producentprisindex ger på så sätt en bild av vilka prisförändringar som producenterna har. Det kan i sin tur ge en förståelse för vilka prisförändringar som förs över till konsumenterna i senare led.
Den årliga förändringstakten för både producent- och importpriser har legat något högre jämfört med den årliga förändringstakten för KPI. Det innebär att svängningarna i producenternas priser inte alltid når konsumenterna. Under perioden mars 2021 till december 2022 var detta tydligt. Förändringstakten under perioden mars 2021 till december 2022 var 37 procent för PPI för varor. Under samma period var förändringstakten för KPI 17 procent.[4] Det är dock viktigt att komma ihåg att prisförändringar som syns i producentled ibland kan minskas ned i något av distributionsleden från producent till konsument, genom till exempel effektiviseringar vid förädling av produkten.
Ytterligare en förklaring till att producentprisförändringarna inte slår igenom helt mot konsument beror på företagens begränsade möjligheter, utifrån konkurrens- och marknadsförhållanden, att ta ut hela kostnadsförändringen i nästa steg i distributionsledet eller i konsumentpriset. Ett sätt att illustrera företagens begränsade möjligheter att föra över hela, eller delar av, prisförändringen i producentled till konsumenten kan beskrivas genom att jämföra företag som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad med företag som har monopol på en marknad. Företagen på den konkurrensutsatta marknaden har sedan tidigare generellt lägre marginaler mellan producentpris och konsumentpris, för att kunna erbjuda ett så bra pris som möjligt. Skulle ett företag på den konkurrensutsatta marknaden höja sina marginaler och därmed höja priset mot konsument tappar det marknadsandelar gentemot konkurrenterna. Men när råvarupriset förändras, förändras samtliga företags inköpspriser, vilket innebär att de – enligt nationalekonomisk teori – kommer höja priset till nästa aktör i distributionsledet lika mycket. Företaget som har monopol har däremot inte samma incitament att hålla nere sina marginaler, då de inte befinner sig på en konkurrensutsatt marknad, vilket även innebär att de inte har samma incitament att ta ut hela prisförändringen i råvaruledet till konsumenten.
Historiskt har utvecklingen av producentpriserna gett en indikation på hur konsumentpriserna kommer att utvecklas. En vanligt förekommande uppdelning av PPI är den enligt Main Industrial Groupings (MIG)[5]. MIG för konsumtionsvaror inkluderar därmed de produkter som definieras som konsumtionsvaror[6]. Korrelationen mellan KPI och MIG för konsumtionsvaror (MIG_COG) är hög. Det finns heller inte någon tidslag mellan indexserierna. Undersöker man däremot korrelationen mellan KPI och MIG för ej energirelaterade insatsvaror (MIG_ING) ser man att korrelationen är som högst, vid en tidslag på två månader. Kalkylerna är inte vattentäta men det indikerar att sannolikheten är hög att prisförändringar av till exempel råvaror i producentled slår igenom till konsumentledet. Det är därmed hög sannolikhet för att förändrade priser på insatsvaror, till exempel i stål- och metallframställning, i något avseende slår igenom när konsumenten köper en produkt som innehåller en hög andel stål- och metall, som till exempel en bil.
Det finns flera olika mått och definitioner att titta närmare på och analysera när det kommer till inflation och prisförändringar i både producent- och konsumentled. Är målet att förstå hur konsumentvaror och tjänster har ökat jämfört med det senaste årets prisnivåer ger inflationstakten enligt KPI en rättvisande bild. Är målet däremot att förstå hur stor påverkan Riksbankens förändringar av styrräntan påverkar konsumenternas räntekostnader ger inflationstakten enligt KPIF en bättre uppskattning. Slutligen, om målet är att förstå hur stor inverkan energipriserna har på konsumentprisindex samt vill exkludera ränteförändringarnas påverkan på konsumenterna ger inflationstakten enligt KPIF-XE den bästa uppskattningen.
Hur konsumentprisindex rör sig vet vi bland annat påverkas av hur prisutvecklingen har varit i producentled. Den årliga förändringstakten av producentpriserna har minskat sedan september 2022 och med ovan resonemang som grund är sannolikheten även att konsumentprisindex kommer sjunka framöver, dock med en viss fördröjning. När, samt för vilka konsumtionsvaror och tjänster det sker för först, är omöjligt att säga.
[1] SCB, Statistikens kvalitet: Kvalitetsdeklaration, Konsumentprisindex, 2023 (scb.se)
[4] I skillnaden ingår dock ett antal ingående variabler. I KPI ingår samtliga COICOP grupper, där ingår prisutvecklingen för både varor och tjänster. I PPI ingår avdelningarna A-E, vilket endast inkluderar prisutvecklingen för varor. I PPI för varor ingår därmed inte prisutvecklingen för tjänster, det är ett eget index – producentprisindex för tjänster, TPI. I TPI ingår avdelningarna G-S.
[5] Det finns totalt 6 huvudindelningar i MIG. MIG_CAG: Investeringsvaror, MIG_COG: Konsumtionsvaror, MIG_DCOG: Varaktiga konsumtionsvaror, MIG_NDCOG: Icke-varaktiga konsumtionsvaror, MIG_NRG: Energirelaterade varor och MIG_ING: Insatsvaror, ej energirelaterade.
[6] Se Industriella huvudgrupper, main industrial groupings (MIG) för förklaringar av vilka SNI-koder som ingår enligt de olika MIG klassificeringarna.
