Men det har även varit ett halvår av mörkare inslag med avtagande produktivitet, hög inflation, bankkris och, inte minst, fortsatt krig i vårt närområde. De senaste sex månaderna har gett oss ekonomer en osedvanligt kontrastrik blandning av ämnen och frågor att analysera. Det syns inte minst i det ordmoln, se bild, skapat av de analyser, prognoser och omvärldsbevakningar som vi genomfört under halvåret.
Det ämne som vi berört flest gånger är tydligt, inflation. Det är knappast förvånande med tanke på att inflationen under det sista halvåret har såväl stigit som sjunkit från redan höga nivåer. I januari summerade vi inflationsåret 2022 och beskrev Eurozonens samt USA:s inflation i förhållande till den svenska. Vi analyserade och prognostiserade att den amerikanska kärninflationen, som låg långt före såväl den svenska som den europeiska, hade börjat falla och att vi väntade oss att Europa och Sverige, efter en inflationstopp, skulle följa efter i olika takt – något som visade sig stämma. Sedan januari har vi ett flertal gånger analyserat och prognostiserat vad som påverkar inflationen och i vilken (rasande) takt den kommer börja sjunka när toppen väl är nådd.
Utöver att analysera de högsta inflationsnivåerna sedan hösten 1980 har vi även skrivit en hel del om industri, produktivitet, gaslager, grön omställning och kärnkraft.
I början av året skrev vi om det enorma elbehov som kommer till följd av industrisatsningarna i norra Sverige. Våra energiexperter skrev att enbart industrisatsningarna i Norrland bedöms öka elbehovet med ca 90 TWh på bara drygt två decennier. Det motsvarar i storleksordningen 10 normalstora kärnreaktorer eller många tusen vindkraftverk. Att det behövs ta krafttag kring energifrågan är något som sedan lyfts av både Teknikföretagen och andra aktörer gång på gång under året.
Lite senare på året skrev vi om att den europeiska energimarknaden stabiliserat sig ett år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Stabiliseringen innebar en lättnad för europeiska hushåll och företag och vi konstaterade att energivapnet var vridet ur Putins händer.
När vintern började släppa sitt tag om Sverige tog vi upp den högaktuella frågan om stabila finansmarknader och den bankkris som pågick. Vi gjorde tillbakablickar till Den Stora Deprissionen på 1930-talet, den så kallade Savings and Loans krisen i USA på 1980-90-talen, där över 1000 sparbanker fallerade samt den finanskris som ligger oss närmast i tiden, finanskrisen 2007-2009 där flera storbanker gick under.
När avtalsförhandlingarna var i full gång under våren släppte vi vår gedigna konjunkturrapport där vi analyserade, prognostiserade och diskuterade hur illa det skulle kunna bli – såväl globalt som lokalt. Vi skrev även om den begränsade tillväxten i produktionsvolymer återspeglades i bland annat exportvolymen av varor, särskilt för teknikindustri. Vi lyfte att Norge sedan en tid tillbaka varit den enskilt största exportmarknaden för Sveriges teknikprodukter samt att Tyskland och USA krigat om andraplatsen. Exporten till, ett då pandemipåverat och nedstängt, Kina var inte heller något att hänga i påskriset, då den till och med minskade med 1,2 procent i värde.
När våren var här med besked i slutet av april skrev vi bland annat om den positiva nyheten att det skapas många fler jobb bland industrins leverantörer tack vare satsningar på grön omställning. Vi lyfte vikten av att räkna rätt och att de stora investeringar som är beslutade ofta genererar många fler jobb än vad som först rapporteras. Detta då bland annat underleverantörer till de företag som investerar ökar sin produktion tack vare satsningarna.
Utöver det tillskott av antalet jobb som industrisatsningarna skapar kommer ännu fler sysselsättas i ett ytterligare led tack vare efterfrågan på varor och tjänster bland dem som sysselsätts tack vare satsningarna. Med andra ord skapas ännu fler jobb ”nedströms”, det vill säga i det nätverk av handel, tjänster, etcetera som växer fram parallellt med en växande industriell värdekedja. Industrins värde för det svenska samhället på såväl nationell, regional och lokal nivå, ska inte underskattas!
Försommaren kom och vi analyserade det minskande behovet av arbetskraft, den höga inflationen och hur det går för byggsektorn. En global uppgång i räntor och kostnader för byggmaterial bidrog inte till lysande ekonomiska indikatorer för byggsektorn. Detta är en utveckling som pågått sedan inledningen av förra året och data för första kvartalet i år visar att den negativa trenden inte har vänt.
I början av juni skrev vi om det överraskande positiva resultatet för BNP och hur väl den svenska ekonomin klarade pandemin och de restriktioner som följde. På ett tidigt stadium visade det sig att Sverige, med betydligt mindre påtagliga nedstängningar av samhället jämfört med flertalet andra länder, inte drabbades lika hårt under pandemiåren. Efter att SCB reviderade svenska nationalräkenskaper i slutet av maj, med en rejäl uppskrivning av utfallet för 2021, förstärkes faktumet.
Ett av trendorden från senvåren har varit produktivitet – något vi har studerat i många år och diskuterat faktumet att världens och Sveriges produktivitetstillväxt varit tydligt avtagande de senaste cirka 20 åren. Produktiviteten har hamnat ordentligt i fokus och det är något vi kommer att analysera, diskutera och prognostisera även efter sommaren.
Nu är sommaren här och vi presenterade vår konjunkturrapport där vi svarade på frågan vi hade ställt i mars: ”Hur illa blir det?”. Svaret blev ”Inte så illa än så länge”. Det är fortfarande för tidigt att lämna ett slutgiltigt svar på den frågan men än så länge verkar det som att både global ekonomi som Sveriges ekonomi klarar sig hyfsat efter de senaste årens påfrestningar.
Vi räknar fortfarande med en avmattning i global BNP-tillväxt 2023 jämfört med 2022; från tre procent till knappt två procent, vilket främst kan förklaras av att den mycket kraftiga monetära åtstramningen gradvis får fullt genomslag i konjunkturen. Vi reviderade därmed upp vår tidigare prognos men håller fast vid att inflationsbubblan pyser ut och att man kan räkna med snabbt fallande global inflation under resten av 2023-början av 2024.
Vi sammanfattar det senaste halvåret på liknande manér som vi påbörjade det; det har varit ett halvår som innefattat flera olika ämnen och frågor i både dur och moll. Vi ekonomer har fått privilegiet att skriva om flera olika samhälleliga och ekonomiska fenomen, och vi ser fram emot en lika varierat kommande halvår.
