Länkarna på arbetsmiljösidorna är under omarbetning med anledning av Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur som träder i kraft 1 januari 2025. Vissa länkar kanske inte kan nås pga detta under vecka 1 och 2.

Lediga industrijobb inom energi och försvar slår rekord

Som Teknikföretagen rapporterade för några veckor sedan är suget efter arbetskraft högt, särskilt i två delbranscher eller energiteknik och försvarsindustri. Arbetsförmedlingens siffror över lediga platser som kom i veckan visar att så är fallet också i oktober. Samtidigt ligger dock inte antalet lediga platser i dessa två branscher speciellt mycket högre än oktober i fjol. Hursomhelst, lediga platser inom energi och försvar har aldrig tidigare varit högre än nu under hösten sedan tillförlitliga data finns att tillgå.

Foto: Pexels Foto: Pexels

Ekonomisk analys
17 nov. 2023
Sakområde:

Övriga delbranscher ner – ökar möjligheten en gnutta för de som letar arbetskraft

För övriga delbranscher noteras att efterfrågan på arbetskraft klingar av vilket syns i både lediga platser och enligt Teknikföretagens konjunkturbarometer som mäter andelen företag med brist på arbetskraft. Detta är bra då det lättar på trycket på arbetsmarknaden och ökar sannolikheten att de delbranscher, enskilda företag eller regioner som skriker mest efter arbetskraft kan hitta personal. Arbetskraft är en knapp resurs och om allt och alla skriker sig hesa efter arbetskraft hjälper det föga då utbudet är begränsat på kort sikt.

Efterfrågan på arbetskraft är alltid cyklisk beroende på upp- och nedgångar i efterfrågan på varor och tjänster. Men i bakgrunden finns också en efterfrågan som är strukturellt betingad som bland annat kan bero på demografi, utbildningssystemets funktionssätt eller teknikutveckling.

För Teknikindustri i Sverige behövs tekniskt kunniga medarbetare i går, nu och i morgon. Ibland lyckas Sveriges industri ta till sig teknisk utveckling, i andra fall inte. Vi är samtidigt en väldigt liten ekonomi som knappt utgör 0,7 procent av världsekonomin. Sverige bör inte tillhandahålla alla varor och tjänster som vi konsumerar, utan låta ett annat land eller andra länder exempelvis tillverka Riojavin. Vi köper dessa viner till lägre pris, högre kvalitet och lägre resursförbrukning än om vi själva skulle koka ihop dessa drycker och betalar med vår export.

Exempel på dessa exportprodukter kan vara högspänningskablar från Karlskrona, vattenarmaturer från Mora eller maskiner från Gnosjö som plockar upp en drös golfbollar som slagits ut från driving range av folk som har för lite att göra.

Om vi lämnar upp och ner på teknikindustrins arbetsmarknad eller teknik, kan vi i vart fall konstatera att demografi alltid pekar på ett strukturellt behov av arbetskraft. 70 000 anställda i Sveriges teknikindustri är i dagsläget föremål för att lämna arbetslivet inom tio år för att göra något annat om de vill. För hela industrin omfattas 125 000 personer. Hur det går med teknisk utveckling får vi se.

nyanmalda-lediga-platser-per-manad

Svagare arbetsmarknad i linje med förväntningarna

Den volatila arbetskraftsundersökningen fortsatt med volatilitet i oktober. Sysselsättningen minskade något jämfört med september vilket även var fallet med den öppna arbetslösheten. Det svänger hej vilt och månadsdata lämpar sig inte för någon nykter analys.

Om vi i stället ser till kvartalsgenomsnitten som är mindre volatilt har arbetslösheten ökat trendmässigt i år samtidigt som sysselsättningstillväxten avtagit. Tredje kvartalet i år var arbetslösheten 7,8 procent, upp från 7,4 procent första kvartalet. Motsvarande siffror för sysselsättningstillväxten är 1,1 procent, ner från 2,3 procent. Nedväxlingen i sysselsättning är i linje med KI:s data för successivt lägre brist på arbetskraft. Därutöver bedöms Sverige BNP-tillväxt minska i år. En svagare arbetsmarknad är därmed inte förvånande.

Håll utkik på tisdag när vår konjunkturrapport dyker upp med mer analys om arbetsmarknad, inflation, ekonomisk tillväxt, industrins väl och ve samt mycket annat.