2022 hackade och hostade ekonomin betydligt som följd av coronapolitiken. Men som förväntat tilltog BNP-tillväxten tredje kvartalet efter det att restriktioner som påverkade andra kvartalet började lätta. Sista kvartalet förra året påverkades ekonomin ånyo negativt av viruspolitik. BNP-tillväxten inskränktes till att öka med tre procent förra året i genomsnitt samt visade nolltillväxt mellan tredje och fjärde kvartalet.
Inte bara fordon som bromsar
Restriktioner andra kvartalet 2022 påverkade naturligtvis också industrin negativt, men produktionstillväxten kvicknade till under tredje kvartalet men avtog sista kvartalet. Personbilsindustrin kom tillbaka tillfälligt under 2022. Det som inte blev sålt och producerat andra kvartalet togs tillbaka tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet var återhämtningen över även om tillverkning och försäljning av batterifordon ökade i hög omfattning. Den underliggande efterfrågan på motorfordon exklusive batterifordon har varit begränsad sedan rekordåren 2016–2017. Men i år och nästa år är utbytesbehovet högt som följd av allt fler skrotfärdiga fordon efter boom-åren 2007–2012. Försäljningsnivån för samtliga fordon förra året ser ut att hålla i sig i år trots att en del subventioner försvunnit eller skalats ner.
Även produktionstillväxten för maskinindustrin har gått i stå och har inte orkat lyfta under sista kvartalet förra året efter en begränsad återhämtning tredje kvartalet. För helåret ökade dock maskinproduktionen i genomsnitt. Däremot minskade produktionen 2022 av textilier, beklädnad, gummi- och plastvaror och inte minst av möbler vilket knappast är förvånande mot bakgrund av en nära nog kollaps för byggsektorn. Sammantaget ökade industriproduktion med 3,5 procent i genomsnitt förra året.
Påminner om bostadsboomen i Sverige
Tillbakagången för byggsektorn har fortsatt. Detta är bra, då det inte är någon hemlighet att landet byggt ihjäl sig de senaste femton åren. Vi får se om Kina orkar med kreativ förstörelse av byggsektorn. Det hela påminner lite om bostadsboomen i Sverige under senare delen av 1980-talet. När kraschen kom, föll bostadsinvesteringarna med sammantaget cirka 60 procent 1991–1994 samtidigt som det skedde en rejäl uppstädning av bostadsfinansiella förhållanden.
Byggsektorn i Kina slukar därutöver råvaror i rejäla kvantiteter. En tillbakagång i byggsektorn håller tillbaka världsmarknadspriser på många råvaror som koppar, aluminium eller långa stålprodukter. Vän av råvarudata kan ha noterat att världsmarknadspriser på metaller och järnmalm samt lokala priser som på stål och coking coal med mera har ökat sedan i november vilket är en reaktion på att det förväntas bli mer åka av generellt i Kina i år än förra året. Även om det mesta pekar på att den ekonomiska tillväxten ser ut att bli högre i Euroområdet än i Kina förra året, förväntas det bli tvärt om i år.
Tillväxten studsar upp men coronaspridning lär fördröja
Nu kommer ekonomisk tillväxt fortsätta hosta lite till när coronapolitiken ändrat karaktär. Det vore konstigt om inte sjukfrånvaro eller nedsatt arbetsförmåga påverkar ekonomisk tillväxt i vart fall första halvåret i år samtidigt som högfrekventa data visar att aktiviteten tilltagit lite från sista kvartalet förra året. Innan virus blåser över är vi med lite tur inne på andra halvåret i år då den ekonomiska aktiviteten kanske kommer i gång.
Det finns naturligtvis en risk att leveranskedjor inledningsvis påverkas negativt. Som noteras i diagrammet nedan har andelen containerfartyg som ligger och guppar utanför Shanghai/Zhejiang ökat även om andelen inte är lika hög som under tidigare coronastörningar.
Stor men inte så rik
Folkrepubliken Kina fyller 100 år 2049. Det är möjligt att det kliar i fingrarna på kommunistpamparna att Kina ska bli världens största ekonomi till dess eller kanske till och med tidigare.
Låt oss anta att USA som idag är världen största ekonomi visar en ekonomisk tillväxt på 2 procent per år i genomsnitt 2022–2049 räknat i 2021 års priser. För att Kina ska komma i kapp USA behöver BNP-tillväxten i Kina uppgå till 3,0 procent i genomsnitt per år fram till 2049.
Även om Kina kan tänkas bli världens största ekonomi framöver så är det inte så mycket att skriva hem om räknat per invånare även om gapet mot andra länder kommer att slutas jämfört med i dagsläget. BNP per invånare skulle enligt världsbankens befolkningsprognoser och enligt tillväxtantaganden ovan vara 3,5 ggr högre i USA än i Kina år 2049. En av världens minsta ekonomier, Island, kommer också visa att BNP per invånare där är 3,5 ggr högre än i Kina år 2049 under samma antaganden om relativ tillväxt som ovan.
Med så kallade ränta på ränta effekt behövs i och för sig inte mycket till exceptionellt högre BNP tillväxt i Kina för att det ska gå snabbare. Skulle ekonomin växa med 3,5 eller 4 procent per år (USA 2 procent) är Kina världens största ekonomi år 2039/2036, men samtidigt 3,8 ggr högre per invånare i USA.
Enligt preliminära siffror minskade Kinas befolkning förra året. I någon mån är det ett resultat av gamla synder i form av nativitetspolitiken. Världsbankens befolkningsprognoser visar att personer i åldern 20-34 år minskar från dagens 300 miljoner personer till 242 miljoner år 2030. Därefter förväntas en liten uppgång fram till år 2049 på cirka 250 miljoner. Ålder 65+ förväntas öka från 180 miljoner för närvarande till 350 miljoner fram till 2049. Personer som förväntas köpa Villa och Volvo för första gången (20-34 år) krymper således. Personer 0-19 år förväntas minska från 328 miljoner till 272 respektive 197 miljoner år 2030 och 2049.
Komparativa fördelar
Kinas tillväxtresa har naturligtvis varit formidabel. Inkomsterna har stigit och den materiella välfärden har ökat. Om vi lämnar enbart ekonomi och går in på en kombination av mjuka och ekonomiska data visar undersökningen World Happiness Report (2022) att Kina hamnar först på 72: a plats. (Plats 69 i BNP per invånare 2021) Positivt är att landet klättrat från 93:e plats 2010–2012.
Mindre upplyftande är också om vi kikar lite på yrkessammansättningen på Kinas arbetsmarknad. Data från ILO, International Labour Organisation, visar förvisso att antalet personer med vad man kan betrakta som de två högsta yrkesklassificeringarna har ökat, särskilt under 2000-talet. (ICSO 2–3 mots. Längre resp. kortare högskoleutbildning. ISCO 1, chefer, skippar vi gladeligen för alla länder). Ökat har också andelen av samtliga yrken.
Men i jämförelse med Sverige är andelen ganska låg. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen av personer 0–34 år i Kina kan det kanske bli svårt att lyfta den andelen, oaktat vad utbildningspolitiken hittar på framöver. Kina kan i alla fall stoltsera med att andelen och antalet överstiger Indiens dito. I Hecksher/Ohlins anda rörande internationell konkurrenskraft förefaller Kina ännu inte ha komparativa fördelar fullt ut i kunskapsintensiv verksamhet. Men i en del tekniksegment är Kina framstående, t.o.m ledande, oftast som en följd importerad kunskap i form av utländsk etablering av multinationella företag.
Samtidigt kan listan på växtvärk göras lång. Men viktigast av allt är att Kina, precis som alla andra länder, koncentrerar sig än mer på välfärdens moder det vill säga den produktionstillväxt som inte ökar resursförbrukningen eller det som ekonomer kallar faktorproduktivitet.
Det årliga mötet i mitten av december ”Central Economic Work Conference” återspeglade att de styrande är medvetna om lite av Kinas problem både på kort och på lång sikt. För 2023 noteras problemen i byggsektorn och den mindre gynnsamma utvecklingen av hushållens konsumtion. Därutöver kokade centralkommittén som så många gånger förr ihop ett utlåtande i mitten av december innehållande lite mer långsiktiga aspekter.
Se även: http://english.www.gov.cn/policies/latestreleases/202212/15/content_WS639a6338c6d0a757729e474b.html
Fotnot:
Många kanske tycker World Happiness Report är mumbo-jumbo, men den akademiska metodologin är intressant. I senaste rapport ansåg sig befolkningen i Finland vara lyckligast. Se även: https://worldhappiness.report
I Världsbankens prognos för 2022 låg en befolkningsminskning om än inte lika omfattande som presenterades från Kina i veckan. Nativitetspolitiken ändrades i någon mån år 2015.
Man kan konstruera helt andra ekonomiska tillväxtkalkyler för BNP. En del har också förkärlek till köpkraftsjusterade mått. Världsbankens justerade data visar att Kina redan är världens största ekonomi vid dylika kalkyler. Global BNP är därutöver 39 procent högre köpkraftsjusterat än vid mätning i löpande pris och växelkurser.
