I diagrammet nedan noteras just den divergens i utveckling av KPI för varor och tjänster i Sverige och USA. Pandemin gav som bekant omfattande leveransstörningar samt en monetär impuls à la 1980-tal vilket gav en rejäl prischock på många råvaror, energi samt på varor och tjänster för hushållen. Till och med något så ovanligt som priser på IT-hårdvara drog i väg. Priset minskar vanligtvis årligen på dessa produkter justerat för kvalitetsförändringar.
Även om internationell konkurrens har ökat något för tjänstenäringar är det många sektorer i denna näring som inte känner av en speciellt hård internationell konkurrens som exempelvis försäkring, revision, fastighetsförvaltare eller advokatbyråer. De har därmed lättare att föra över ökade kostnader till kund, genom vanligt förekommande indexerade priser, jämfört med varor som handlas över nationsgränser. Prischocken har nu klingat av för rå- och insatsvaror. Samtidigt har centralbankernas penningpolitik under drygt ett år inneburit att den monetära impulsen är borta.
Ökningstakten för KPI för varor har visserligen avtagit men ligger fortsatt hög. Industrins producentpriser för varor tenderar att föregå utvecklingen av KPI för varor med upp till ett halvår. Vi noterar att PPI för industrivaror nu ligger på ungefär nolltillväxt. Det är inte nödvändigtvis vattentäta skott mellan varor och tjänster. Många varor slussas igenom tjänstesektorn och många tjänster ingår som insatser i varusektorn.
Industrivaror säljs också ibland med tillhörande tjänsteinnehåll. Industriekonomerna är ändå komfortabla med att konsumentpriser för varor kommer att ligga och pendla runt inflationsmål både i Sverige och annorstädes inom kort. Däremot har prisutvecklingen för tjänster en del kvar att bevisa.
Fotnot: Ett mått på internationell monetär impuls är exempelvis ett penningmängdsmått M3 för enskilda OECD-länder eller OECD sammantaget. Inte bara för Sverige utan också för i stort sett alla länder är det notoriskt svårt att skatta och mäta produktivitet för offentliga tjänster. I diagram ovan har vi ändå använt officiella siffror för offentlig sektor enligt nationalräkenskaper i Sverige. Indelningen för KPI varor och tjänster mellan Sverige och USA är inte fullständigt statistiskt harmoniserat. I praktiken har det liten betydelse.
