Industrin är motorn i Sveriges ekonomi. Det är hypotesen i ett pågående arbete där Industriekonomerna går igenom det ekonomiska läget i alla Sveriges län. För flera län är undersökningen färdig och för resten är analysarbetet i full gång. De regionala skillnaderna är stora och intressanta att ta del av. Men vi kan redan nu konstatera att hypotesen landar rätt i princip över hela landet.
Vårt analysarbete av Sverige på regionnivå kommer att presenteras i ett antal rapporter under nästa år. I den här artikeln ger vi ett smakprov på vad som komma skall.
I rapporterna beskrivs den regionala ekonomin och industrins betydelse ur ett ekonomiskt perspektiv. Frågor som hur många jobb som industrin genererar i länet, hur stor andel av ekonomin industrin svarar för och skillnaden mellan närliggande och avlägsna regioner besvaras.
Vi besvarar även frågan om hur beroende varje län är av världshandeln i förhållande till andra regioner ur ett strukturellt perspektiv. För att förstå industrins betydelse för en region är det även relevant att undersöka hur högt värdeskapande industrin har för regionen samt förstå hur industrins förädlingsvärde per sysselsatt förhåller sig mellan olika branscher.
I den här artikeln tittar vi på Norrbottens och Västerbottens län.
Industrin bidrar med nära fyra miljarder i skatteintäkter till Norrbottens län. Förutom det ekonomiska bidraget samt det faktum att industrin skapar jobb i både den egna verksamheten och bland underleverantörer av insatsvaror och tjänster, bidrar industrin även till sysselsättning inom länets kommuner och region via skatteintäkter. Men det är bara ett av de sätt vi kan tillskriva industrin rollen som motor i de flesta länen.
I intilliggande Västerbottens län kommer drygt 46 procent av länets ekonomi, eller cirka 33 miljarder kronor av länets förädlingsvärde direkt och indirekt, från industrin. Sedan 2016 har denna andel ökat från 32 procent, där bland annat gruvor och mineralutvinningsindustrin (SNI 05–09) samt industri för datorer, elektronikvaror, optik och elappartur (SNI 26–27) står för den största procentuella ökning. Även industrin för trä och varor av trä samt massa-, papper- och pappersvaruindustrin (SNI 16–17) bidrar till en stor del av ökningen i förädlingsvärdet i länet.
Industrin spelar en ännu större roll för Norrbottens län. Nästan 70 procent av länets ekonomi eller strax över 69 miljarder kronor av länets förädlingsvärde kommer direkt, och indirekt, från industrin. Industrins betydelse, ur ett förädlingsvärdesperspektiv, är i särklass den största i Norrbottens län jämfört med övriga län i Sverige. Bara sedan 2016 har denna andel ökat från 42 procent till dagens nivå. Den främsta ökningen kommer från mineralutvinningsindustrin (SNI 05-09), från kemi- och läkemedelsindustrin (SNI 19-21), från industrin för trä och trävaror samt massa-, pappers- och pappersvaruindustri (SNI 16-17) samt från reparationsverkstäder och installationsföretag (SNI 33). Som en jämförelse uppgår Industrins andel av Sveriges BNP totalt till 20 procent.
Industrin i Övre Norrland län skapar över 43 000 jobb
Efterfrågan på industrins produkter skapar i Övre Norrland, där både Norrbotten och Västerbottens län ingår, över 43 000 jobb. Jobben finns såväl direkt, inom den egna verksamheten, som indirekt, hos underleverantörer av insatsvaror och tjänster. Jobben utgör därmed en tredjedel av den totala sysselsättningen, som uppgår till drygt 129 000 heltidsarbetstillfällen i Övre Norrland. I Sverige sysselsätter industrin omkring 800 000 personer, vilket motsvarar drygt 17 procent[1] av totalen. Industrin har med andra ord en ännu större betydelse för sysselsättningen i norra Sverige jämfört med riket i sin helhet.
Högt värdeskapande inom tillverkningsindustrin i både Norrbotten och Västerbottens län
Industrin bidrar såväl med värden i form av bidrag till regionens ekonomi, som förädlingsvärde, samt i form av faktiska arbetstillfällen. För att förstå hur mycket industrin bidrar med i förhållande till andra branscher samt till näringslivet i stort är en kvot mellan bruttoregionprodukten och antalet sysselsatta i branschen intressant att analysera. Här jämförs tillverkningsindustrins förädlingsvärde per sysselsatt med näringslivet i stort samt tjänsteindustrin. Förädlingsvärde per sysselsatt kan med andra ord beskrivas som branschens produktivitet. I grafen nedan är det tydligt att tillverkningsindustrin har ett högre förädlingsvärde per sysselsatt, det vill säga en högre produktivitet, i samtliga län jämfört med både tjänsteindustrin och näringslivet i sin helhet.
Förädlingsvärde per sysselsatt för Övre Norrland sticker tydligt ut. I länen är bruttoregionprodukten per medelantal sysselsatta mer än 140 procent högre inom tillverkningsindustrin jämfört med näringslivet i sin helhet[2]. Jämfört med tjänsteindustrin är förädlingsvärde per sysselsatt drygt 480 procent högre i tillverkningsindustrin. Skillnaden är därmed stor mellan hur högt värde som skapas per sysselsatt i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.
I grafen ovan blir det även tydligt att vissa län är mer tjänstetunga än andra. Ett exempel är Stockholm, som har nästan lika hög produktivitet i det samlade näringslivet som i tjänsteindustrin.
Vid en jämförelse av olika industrier, i det här fallet tillverkningsindustrin och tjänsteindustrin, är det dock viktigt att komma ihåg att industrierna är tätt sammanflätade i värdekedjor och ömsesidigt beroende av varandra. Det är en av grundorsakerna till varför traditionell statistik blir missvisande när man tittar på en industris betydelse för en region. Detta är speciellt avgörande i ett län som Norrbottens län där en betydande del av industrins direkt och indirekt sysselsatta innefattar även sysselsatta inom exempelvis tjänsteindustrin. Detta då branscher som mineralutvinningsindustrin och industri för datorer, elektronikvaror, optik och elapparatur har stor närvaro i regionen.
Efterfrågan från exportmarknaden påverkar sysselsättningen
Hur export- och importberoende en region är kan indikera hur känsligt det regionala näringslivet är för förändringar i omvärlden. Exportindustrins globala värdekedjor har kortats ner sedan finanskrisen 2008. På nationell nivå påvisas detta inte minst av ett minskat importinnehåll i förädlingsvärdet för industrin. På regional nivå skiljer sig detta dock åt mellan olika regioner. Jämfört mellan de olika NUTS-regionerna har Övre Norrland en något längre andel export- och importföretag jämfört med riket i stort, se grafen nedan.[3] Högst andel export- och importföretag har länen i södra Sverige.
Slutsats
Sammanfattningsvis är industrins betydelse för Övre Norrland stor. Industrin möjliggör för fler jobb, både direkt och indirekt i regionen. Hur viktig industrin är för regionen blir extra tydlig när input-output analys används för att fastställa hur stor andel industrins förädlingsvärde är av länets totala förädlingsvärde. Myten av att industrin i Sverige är på tillbakagång kan därmed avfärdas med vår genomgång. Det är även tydligt hur missvisande det är att dela upp ekonomin i industri- respektive tjänstesektorer, då varu- och tjänsteproduktionen i hög grad är tätt sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Att satsa på industrin, såväl direkt som indirekt, innebär därmed en satsning på regionen i stort.
[1] Statistik finns inte på länsnivå avseende BRP med branschuppdelning. Aggregerad på NUTS 2-nivå i stället. Västerbotten och Norrbottens län är inom NUTS 2 region SE33 Övre Norrland.
[2] Enligt SCB:s Företagsregister, Räkna företag. FDBIntUttag - beräkning (scb.se)
[3] Enligt AKU, totalt antal sysselsatta i åldrarna 16-64 år för 2021 uppgick till 4 833 000 personer.
