Hushållens konsumtionsindikator minskade även under första kvartalet 2023 med 1,8 procent i fasta priser och kalenderkorrigerade tal, jämfört med första kvartalet 2022. Den årliga procentuella förändringen, som fås vid en jämförelse med mars 2022, visar att hushållens konsumtionsindex har minskat med 4,0 procent.
Nedgången, jämfört med mars 2022, är likartad för samtliga kategorier, bortsett från en kategori; bostad, elektricitet, gas och uppvärmning, som ökar med 2 procent. Den kategori som har minskat mest är möbler, inredningsartiklar, hushållsutrustning och förbrukningsvaror. Jämfört med samma period förra året har hushållens konsumtion av dessa varor minskat med 17,1 procent.
Det som skulle kunna förklara uppgången i kategorin bostad, elektricitet, gas och uppvärmning är hushållens ökade avgifter till bostadsrättsföreningar och hyror. De stigande räntorna påverkar inte bara hushållen direkt, via sina egna lån, utan även indirekt via fastighetsägarens eller bostadsrättsföreningens ökade räntekostnader.
Att hushållens konsumtionsindikator minskar under första kvartalet 2023 är inte speciellt förvånande. Jämfört med samma period föregående år har inflationstakten ökat med 10,6 procent och boendekostnaderna har ökat, bland annat på grund av högre räntekostnader, höjda hyror och högre energipriser. För ett bostadslån på 3 miljoner kronor har den genomsnittliga räntekostnaden ökat med ungefär 47 procent sedan mars 2022. Att hushållens höjda levnadskostnader påverkar deras konsumtionsbeteende är därmed tydligt.
Det visar även att Riksbankens penningpolitik, att dämpa konsumtionen genom att höja styrräntan, har effekt på hushållens konsumtionsbeteende. Detta går inte minst att se i diagrammet till vänster nedan, där den negativa korrelationen mellan hushållens konsumtion och styrräntan presenteras. När styrräntan höjs, dämpas hushållens konsumtion. Hushållens konsumtionsbeteende påverkas även av det faktum att stigande räntor bidragit till lägre fastighetspriser. Fastigheter utgör en betydande del av hushållens tillgångar. Känslan av att få en minskade förmögenhet kan bidra till att fler väljer att konsumera mer sparsamt. Med detta som grund går det även att förvänta sig att konsumtionen minskar ytterligare i takt med att styrräntan förväntas höjas även i sommar.
I slutet av maj släpper nationalräkenskaperna den senaste kvartalsstatistik för BNP, däri ingår även statistik över hushållens konsumtion. Korrelationen mellan hushållens konsumtionsindikator och nationalräkenskapernas statistik över hushållens konsumtion är stark, tidigare år har de följt varandra. Det gäller även för den sammanställda BNP-statistiken. Med historiska data som underlag är ett antagande att tidsserierna även kommer följa varandra för första kvartalet 2023. Det är därmed sannolikt att hushållens minskade konsumtion även påverkar BNP på total nivå.
Hushållens konsumtionsindikator beräknas och presenteras av Statistiska Centralbyrån i syfte att belysa den månadsvisa utvecklingen av omsättningen i tjänstesektorn. Statistiken kan användas för att göra konjunkturbedömningar, branschstudier, marknadsanalyser och prognoser.
